Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålla tuggorganen i verksamhet, till dess en annan stjelk hunnit blifva
skalad. — Vi mottogos vänligt och inbjödos att taga plats på
träkubbarne. Samlingen ökades snart genom besökande från de öfriga
kåtorna. Alla, som kommo, undfägnades flitigt med
Archangelica-stjelkar, hvilka tycktes utgöra en riktig läckerhet för lapparne [1].
Åtskilliga af de lappar, vi här sågo, hade ganska regelbundna drag. Deras
ansigten vanstäldes dock i hög grad af ett tjockt smutslager, i
hvilket den från pannan nedrinnande svetten banat sig fåror. Den drägt,
lapparne buro, var förfärdigad af tunna renkalfskinn, sålunda ett slags
sommardrägt. Till vinterdrägten användas hudar af fullvuxna renar.
De lappar, som åtföljde oss på expeditionen, hade utom sina
skinndrägter äfven kläder af tjockt, till färgen blått eller mörkgrått vadmal,
af samma snitt som de vanliga skinnkläderna. Vadmalspeskarne voro
upptill och nedtill försedda med gröna, gula och röda border.
Flertalet af lapparne i Tromsödalen uttryckte sig temligen begripligt på
en svensk-norsk munart och uppgåfvo, att de talade och läste finska.
Vi hade mycket svårt att göra oss förstådda af dem. De utbjödo till
salu åtskilliga af renhorn och renskinn förfärdigade småsaker, för hvilka
de dock fordrade en oskäligt hög betalning, härigenom röjande, att de
ofta förut varit i beröring med och så småningom blifvit bortskämda
af främlingar. På oss förtjenade de icke mycket, men gjorde helt
säkert en god marknad med några engelsmän, hvilka ankommo hit,
just som vi stodo i begrepp att återvända till Tromsö. Deremot röjde
sig det oförderfvade naturbarnet i den stora glädje och oförstälda
beundran äfven de ålderstigna visade, då de till skänks af oss erhöllo
några obetydligheter, t. ex. cigarretter och framför allt tomma
cigarrettlådor. — Några renar fingo vi mot vår förväntan icke här se. På
vår förfrågan, hvar dessa voro, upplystes, att de ännu voro till fjälls
och först längre fram, sedan årskalfvarne blifvit mera vuxna, skulle
hopsamlas och drifvas till lägret, der man just nu höll på att anbringa
en inhägnad, inom hvilken de vissa tider af dygnet skulle uppehålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
