- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
193

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i briggens närhet. Om bord på denna börjar ankarspelet sättas i rörelse,
och kort efter detta få vi ännu en gång se, hvad vi under sommaren
så ofta sågo, Polhem bogserande Gladan. Bogseringsförsöket aflopp
lyckligt. Gladan kastade snart sitt ankare på den plats, Polhem nyss
förut lemnat. Polhem ankrade i närheten, och de trenne fartygen
befunno sig nu på några få fots afstånd från hvarandra. När isen i
viken nästa gång brytes, skola otvifvelaktigt alla tre på samma gång
blifva fria."

En stor del af Mosselbay var nu betäckt med jämn, glänsande,
nyfrusen is. På denna såg man under de närmast följande månljusa
aftnarne många af Mosselbay-boarne församlade; somliga åkte skridsko,
andra slogo kana och åter andra roade sig med en slängkälke, hvilken
Palander låtit anordna på isen.

Den 15:de December gynnades ändtligen de magnetiska 5-minuters-observationerna af godt väder. Det var lugnt, mildt och stjernklart.
Det gick derför lätt att observera, tiden förflöt hastigt. Härtill bidrog
i ej oväsentlig mån, att observatörerna under mellanstunderna mellan
hvarje observation fingo egna sin uppmärksamhet åt en fjällräf, som
då aflade ett besök vid Polhem. Detta var det första vilda djur, som
allt sedan polarnattens början visat sig i husets närhet. Redan dagen
förut gjorde den en liten titt hos oss, men bortjagades då af hundarne.
Under natten blef den dristigare och lät icke störa sig af de rop och
hojtningar, genom hvilka vi sökte underrätta honom om vår närvaro,
utan begaf sig gång efter annan helt lugnt till och från det sälkadaver,
som låg på stranden. Slutligen djerfdes den t. o. m. visa sig på den
stenkolshög, som låg alldeles invid husknuten. Nu började dock våra
jägare tycka, att hans närgångenhet blef något för stor. Ett skott
aflossades till hans varning. Då ej ens detta syntes oroa honom, lade
sig Palander i försåt för honom i en af båtarne, som lågo uppdragna
på stranden i sälkadavrets omedelbara närhet. Räfven kom snart hit
och mottogs med tvenne skarpa skott, hvilka hade till följd, att han
gjorde en hastig kullerbytta. Han kom dock ögonblickligen åter på
fötter och tog till flykten, förföljd af Palander och genskjuten af en
båtsman, hvilken sett skottens verkan och trodde räfven vara dödligt
sårad. Palander var dock ej bland dem, som ansåg sig ega "talang
att springa kapp med räfvarne" och öfvergaf derför snart förföljandet.
Så ej båtsmannen. Af denne hvarken hörde eller sågo vi på en lång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free