- Project Runeberg -  Svenska polarexpeditionen 1872-1873 /
323

(1875) [MARC] Author: Frans Reinhold Kjellman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kolförande lager, hvilka träffas på så många ställen af Spetsbergen, bland
annat vid fregatten Recherches forna ankarplats i Belsound. Det
visade sig dock nu, att tviflet på riktigheten af Roberts uppgifter var
oberättigadt.

Först sent på natten mot den 15:de kommo vi, efter en farlig
rodd, alldeles utmed det söndersplittrade brämet af Frithiofs glacier,
fram till Kolfjället, hvarest vi på det gästvänligaste mottogos af en
der förankrad fångstman.

Fångsten detta år hade varit dålig, hvaremot talrika på stranden
uppradade hvitfiskkroppar visade, att stället föregående år lemnat
fångstmännen ett rikt utbyte. Hvitfiskkropparna från fjoråret voro omgifna
af förtorkadt, ej förruttnadt kött, och så luktlösa, att hundratal af dem
utan olägenhet kunde i en ångbåt transporteras till Norge, för att
användas vid en fabrik för konstgjorda gödningsämnen. De betalades
med 2 ort stycket (1 kr. 60 öre).

Detta år förekommo praktejdrar ganska rikligt i Belsound. De
kläckte jämte den vanliga ejdern på Axels öar. Praktejderns talrikhet
härstädes tyckes dock vara ganska olika under olika år. Sundevall såg
således härstädes rikligt nog af denna fogel sommaren 1838, hvaremot
ej ett enda exemplar syntes till somrarna 1858 och 1864, då äfvenledes
svenska expeditioner besökte denna fjord.

1864 fann Malmgren en mängd uppkastade bollar innehållande
sillben, rundt om bona af stor-måsar eller borgmästare, som häckade
på sidosluttningarna af Mitterhooken, och han drog deraf den slutsatsen,
att betydliga sillstim stundom träffas i dessa farvatten. Vi erhöllo
nu bekräftelse härpå. 1872 hade en skeppare från Tromsö i Belsound
fångat en massa torsk på 30 till 40 famnars vatten. Sill fans ofta i
magen på de fångade torskarna. Samma sommar hade en hval förföljt
ett sillstim i Belsounds mynning, och enligt min sagesmans, en fångstmans,
utsago var "Silden saa tyk, at den væltede af Ryggen paa Hvalen,
da den kom op."

Van Miensbay är, såsom en blick på kartan utvisar, skild från
hufvudfjorden genom en betydligare ö och ett par smärre holmar. De
fartyg, som löpa in i fjorden, hafva någon gång passerat det södra
inloppet, mellan Mitterhooklandet och skären. Farvattnet är dock här
mycket orent, och fångstmännen välja derför vanligen det jämförelse
vis klippfria norra sundet, mellan holmen i sundets midt och fastlandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1872/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free