Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan den närbelägna hamnen blifvit fyld af Frithiofs glacier, bruka
fångstmännen ankra vid Kolfjället.
Efter att den 16:de hafva förgäfves sökt att få rätt på de lager
med miocena växtförsteningar, som jag 1858 träffade vid Kolfjället,
rodde jag åter den 17:de mot Belsounds mynning, för att med mina
fångstmän återvända till Isfjorden. Strax på andra sidan Axels öar
mötte jag en annan båt med en tysk geolog om bord, herr v. Drasche,
hvilken inbjöd mig att med hans fartyg återvända till Isfjorden. Jag
begagnade detta anbud så mycket hellre, som en färd i öppen båt
långs med Spetsbergens öppna, ytterligt orena vestkust lätteligen kan
blifva mycket fördröjd genom vestlig vind och sjögång. Efter några
ytterligare utflykter i granskapet med d:r v. Drasche följde jag sålunda
med hans fartyg till Isfjorden, dit jag åter ankom den 18 Juli.
Tvenne dagar derefter, den 20:de på eftermiddagen, syntes vid
fjordmynningen en ångare, hvilken, då den kom närmare, visade sig
vara Polhem. Jag gick med mina lappar genast om bord och ångade
vidare till Skansbay, hvarest ankaret fäldes d. 21:sta på eftermiddagen."
Om Polhems färder under den tid, Nordenskiöld vistades i Isfjorden
och Belsound, må följande här meddelas:
Sedan vi vid Kap Staratschin landsatt Nordenskiöld och hans båda
följeslagare, lemnade vi Isfjorden och styrde åter mot norr. Hafvet
var stilla och vädret det angenämaste, man kunde önska sig. Denna
gång togs vägen vester om Charles Foreland. Vi draggade hvarannan
timme. — Längs hela vestra kusten visade sig bottnen på det afstånd
från land, på hvilket vi befunno oss, vara af mycket enformig
beskaffenhet — sten och grusbotten — och djupet obetydligt, vexlande mellan
75 och 200 famnar. Djurlifvet företedde också en anmärkningsvärd
fattigdom och enformighet. Bryozoer voro de enda djur, hvilka
förekommo i någon större ymnighet, och dessa jämte några ophiurider samt
ett slags maskar med platta, af små hoplimmade stenskärfvor bildade
hus karakteriserade djurlifvet i denna del af Ishafvet.
Den 14:de på morgonen blåste det upp en frisk NV bris. Sjön
gick ganska hög. I den mån vi närmade oss Norsköarna, aftog dock
sjögången i märkbar grad, oaktadt vindens styrka förblef oförändrad.
Orsaken härtill fingo vi snart lära känna. Den is, hvilken vi, då vi
för ett par dagar sedan foro här förbi, sett ligga långt mot norr, hade
under vår frånvaro dragit sig mot söder. Endast några få engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
