Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjelfva Kap Boheman bildar en mot hafvet tvärt stupande, nästan
jämn, på sensommaren snö- och isfri platå af några få meters höjd.
Vid uddens bas uppstiger mellan de glacierer, som upptaga Isfjordens
norra strand, en mängd höga bergstoppar. Medan jag var sysselsatt
med de intressanta försteningar, som träffades i granskapet af vårt
landningsställe, gjorde Wijkander en utflykt till dessa berg, hvilka
befunnos bestå af starkt uppresta lager af sandsten och skiffer med
kolband, beklagligen utan försteningar. Tydligen intaga dessa
högfjällslager en horisont mellan juralagren vid Kap Boheman och
bergkalklagren vid Safehaven, och det är i så fall högst sannolikt, att de
tillhöra samma tidskifte (öfre stenkolsformationen) som lagren vid Roberts
dal i Belsound. Om stället närmare undersökes, är det derför
sannolikt, att man här skall kunna finna vigtiga bidrag till kännedomen äfven
om denna formations uppträdande i polartrakterna.
Den 25:te på eftermiddagen reste vi vidare tvärs öfver Isfjorden
till kuststräckan mellan Advent- och Kolbay för att undersöka de
kollager, som Blomstrand träffat vid denna del af Isfjorden. Det
vigtigaste kollagret kunde ej återfinnas, kanske till följd af bergras, och
vid ett annat kolband, som på en obetydlig höjd öfver hafvet sträcker
sig utmed foten af de höga, tvärbranta fogelfjällen mellan Kol- och
Adventbay, kunde några bestämbara växtfragment icke upptäckas,
oaktadt ifrigt letande. Att lösbryta stenar vid foten af dessa tvärbranta
fjäll, från hvilka stenblock ofta nedrasa, i synnerhet sedan
sommarvärmen bortsmält islimningen i bergens springor, är för öfrigt förenadt
med den ögonskenligaste fara att blifva krossad af något uppifrån
nedramlande fjällstycke. Det negativa resultatet af vårt letande hade
derför det goda med sig att befria oss från ett längre uppehåll i denna
farliga trakt. Vi reste vidare först till Kolbay, hvarest vi för några
timmar lade till på bugtens östra strand, dels för att se till, om ej de
härvarande tertiära lagren kunde innehålla några växtlemningar eller
andra anmärkningsvärda bildningar, dels för att närmare undersöka
dvärgbjörkens förekomst på detta ställe. Växtförsteningar erhöllo vi
ej, men deremot funno vi ej synnerligen långt från det ställe, der vi
lagt till med båten, på en af vatten från fjället genomsilad terräng,
en fläck fullkomligt täckt med blombärande skott af dvärgbjörken
(Betula nana, L. var. β relicta Th. Fries). Medan dvärgbjörken i
Skandinavien bildar höga buskar, kryper den här med långa refvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
