Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lågland, som till stor del vid högvatten är under vatten och som längre
upp afslutas mot ett par numera obetydliga glacierer, hvilka fordom
urgräft fjorden. Vikens södra sida begränsas af visserligen höga, men
ej synnerligen branta berg, utför hvilka just i granskapet af den
lämpligaste ankarplatsen en vissa tider mycket vattenrik snöbäck nedstörtar,
hvilken ur de rådande gipsbergen urhålkat en mindre bassin, så
regelmässig, att man skulle tro den vara gjord af menniskohand. Längs
Skansbays norra strand sträcker sig det utomordentligt praktfulla
Skansberget, utan gensägelse det mest storartade, vi under denna expedition
fått se. Det bildas af särdeles regelbundna, öfver hvarandra liggande
lager af olika färgade bergarter, af hvilka den öfversta är hyperit,
sönderklufven i vertikala pelare. Krönet intogs af ett i solskenet glittrande
snötäcke. — Omkring detta berg kretsade under oredigt sorl tusentals
hafhästar, rottges och alkor, hvilka hade sina bon på afsatserna, och
vid dess fot frodades en riklig vegetation, nu i vårens hela fägring.
Dagen efter vår ankomst begaf sig Nordenskiöld jämte Wijkander
och fyra man på en utfärd. Härom meddelar Nordenskiöld [1].
"Sedan den 22:dra Juli blifvit använd till utflykter i omgifningarna
af Skansbay, reste jag tillsammans med Wijkander och fyra man först
till kolonien vid Kap Thordsen och sedermera till Kap Boheman.
Kap Boheman utgör den ostligaste och största af de tre låga uddar,
som utskjuta från Isfjordens norra strand. Jag besökte udden första
gången 1864 och fann då, vid några, på södra sidan af udden liggande
holmar, kolband och en grof sandsten med otydliga växtlemningar, till
yttre utseendet fullkomligt lik en miocen sandsten från Kolfjället i
Belsound. Med anledning häraf betecknade jag på min geologiska
karta öfver Spetsbergen denna och de tvenne närmare Safehaven
belägna, af samma lager bildade uddarna såsom miocena. Jag erfor nu,
att fångstmännen börjat att på Kap Boheman bryta stenkol, hvarför
jag ville besöka stället, för att möjligen göra en rikare växtskörd än
förra gången. Detta lyckades äfven, och till min förvåning fann jag,
att de bestämbara växtaftryck, som nu erhöllos, till stor del utgjordes
af ormbunkar och cycadeer. Således måste lagren vara vida äldre än
jag förut förmodat och tillhöra en geologisk horisont (såsom professor
Heers undersökningar sedermera visat, juran), från hvilken några
växtförsteningar förut icke erhållits på Spetsbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
