Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom en noggrann granskning af det rika material, som här
föreligger, och genom dess jämförelse med försteningar från samma
tidsperiod från sydligare fyndorter har Heer visat, att redan vid
miocentiden betydliga klimatolikheter uppträdt på jordytan, om ock sjelfva
polen vid den tiden åtnjöt ett klimat jämförligt med det nutida
klimatet i mellersta Europa. Europas dåvarande flora hade för öfrigt nästan
helt och hållet en amerikansk prägel, och många skäl tala äfven
derför, att Europas och Amerikas kontinenter, vid den tiden
sammanhängande med hvarandra, i söder begränsades af en ocean, som sträckte
sig från Atlanten öfver det nuvarande Saharas och mellersta Asiens
öknar till Stilla oceanen.
Mellan miocentiden och nutiden ligga tvenne vigtiga tidskiften,
pliocen- och glacialtiden, hvilka för oss äro särskildt märkliga derför,
att det var under dem, som menniskan, skapelsens herre, först tyckes
hafva uppträdt. Att under det senare af dem väldiga ismassor betäckte
åtminstone hela norra delen af Europa är en känd sak, men hurudan
öfvergången varit mellan miocentidens härliga klimatförhållanden och
istiden, derom sakna vi ännu all på verkliga iakttagelser grundad
kunskap. Sannolikt skall man i en framtid lyckas finna bidrag till denna
vigtiga frågas lösning bland de bergmassor, som upptaga halfön mellan
Isfjorden och Belsound på Spetsbergen eller i vissa delar af nordvestra
Grönlands basaltregion. I det inre af Isfjorden och på åtskilliga andra
ställen af Spetsbergens kuster träffar man dock en antydan antingen
att polartrakterna under istiden varit mindre ishöljda, än man i
allmänhet antager, eller ock att, i likhet med hvad man iakttagit i Schweiz,
interglaciala tidsperioder äfven inträffat i polartrakterna. I åtskilliga,
föga öfver hafvets nivå belägna sandlager träffar man nämligen stora
skal af en mussla, som nu allmänt lefver i sjelfva hafsbandet vid
Skandinaviens kuster. Den finnes ej mer i Spetsbergens haf, möjligen
derifrån utrotad af de isstycken, som i dessa trakter ständigt af
ishafsströmmarne drifvas af och an längs med kusterna.
Af hvad ofvanför anförts, ser man att de djur och växter, som i
polartrakterna finnas inbäddade i lager, afsatta under de mest olika
geologiska tidskiften, endast tala derom, att ett varmt klimat fordom
varit rådande öfver hela jordklotet. Från paleontologisk ståndpunkt
kan således intet stöd erhållas för antagandet, att varma och kalla
klimat periodvis skulle vexla på jordytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
