Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att längre fram få vår vetgirighet i detta hänseende
tillfredsställd. Sedan vi hvilat en stund, återvände vi en annan
väg till fartyget, dit vi efter tre timmars mödosam
vandring anlände vid midnattstid. Vi hade följt den älf, som
utfaller i hafvet öster om Hasenberg, emedan jag ville
utröna möjligheten af att i den snöfyllda älfdalen
transportera djuret på släde. I älfven sågo vi en laxöring,
men den var helt liten, blott omkring femton
centimeter lång.
Redan klockan half sex på morgonen den 10
återvände jägmästaren, jämte Arwidsson, preparatorn och
sex karlar med en släde, för att om möjligt forsla hela
djuret till fartyget. Det var ju ovisst, om vi skulle
erhålla något mera exemplar, och därför skulle alla de
inre organen, hvilka hittills icke blifvit undersökta,
tillvaratagas jämte hud och skelett.
Efter frukosten begaf jag mig i land, åtföljd af doktor
Hammar, ty jag ville på Hasenbergs östra sida söka
efter försteningar på några ställen, hvilka, efter hvad jag
kunnat iakttaga med kikaren, sågo lofvande ut. Vi gingo
väster om den ofvan omnämnda älfvens mynning och
sågo på isen mot Claveringsundet en björn, som äfven
under gårdagen hållit sig i samma trakt. Enstaka sälar
lågo där och hvar på isen vid råkarne, och till dem
stod björnens håg, men de voro honom för sluga.
Björnen drog sig bortåt sundet, emedan en del folk från
jakten Spidsbergen, skeppar Isaksen, från Tromsö, hvilken
anländt till iskanten och förtöjt bredvid Antarctic strax
efter det vi lämnat fartyget, gifvit sig ut på isen efter
honom. Doktorn hade äfven sina planer på björnen,
och gjorde en afstickare västerut, medan jag fortsatte
inåt land. Där var det ganska behagligt, en stor humla
surrade kring blommorna, och hålor af lemlar syntes på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
