Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig göra lät, sprang doktorn fram och sköt på närmare
håll ännu ett par skott, hvarpå det var slut. Jag släppte
nu hundarne, som rusade dit de hört skotten, men Björn
nöjde sig dock med att stanna och skälla på andra sidan
af en råk, som skilde honom från den döda björnen.
Ej för att han egentligen saknade mod, men han
uppfattade påtagligen skällandet såsom sin förnämsta plikt.
Fångstmännen flådde björnen i en handvändning, och nu
kommo mycket lägligt karlarne med myskoxen på släden,
på hvilken äfven björnhuden och ett par stekar blefvo
lagda.
Jag hade, när jag såg att björnen blifvit skjuten,
gått till ruinen af tyskarnes observatorium, för att där i
en varde nedlägga ett i en bleckdosa inneslutet
meddelande till Sverdrup om depoten på Hvalrossön. Då
ruinen syntes på så långt håll, behöfdes ej någon större
varde byggas här, utan jag nöjde mig med en helt liten
vid sidan af densamma. I toppen sattes en mindre stång
med vidhängande lapp af trä, på hvilken står, att ett
meddelande till Sverdrup finnes i varden. Jägmästaren
stötte till här och hjälpte mig därmed; han och
Arwidsson hade på återväg från myskoxen hämtat skallen
och andra befintliga delar af det myskoxskelett, som
vi iakttagit föregående dag, och de hade nu en tung
börda hvar.
Det hade tagit tolf timmar att få myskoxen
transporterad ombord, men det var värdt besväret. Arwidsson
fick nu mycket arbete med att konservera alla de inre
organen, hvilka togo större plats än på förhand beräknats,
då professor T. Tullberg medsände de härför erforderliga
kärlen. Skelettet blef också tillvarataget och likaså huden,
med ett ord allt, ty det var dyrbara föremål för våra
museer. Jag var särskildt glad öfver att hafva erhållit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
