- Project Runeberg -  Två somrar i Norra Ishafvet, Senare delen, Spanande efter Andrée i Nordöstra Grönland /
135

(1900) [MARC] Author: Alfred Nathorst - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag denna dag såg ett par stycken flyga omkring. Men
de geologiska undersökningar, med hvilka jag var
sysselsatt, gåfvo intet resultat, ty i de sedimentlager, som här
voro anstående: sandstensskiffer, sandsten, lera och
lerjärnsten, lyckades jag icke finna några försteningar. Äfven
strutmergel förekom, och till sin petrografiska
beskaffenhet tycktes bergarterna snarare tyda på att de hörde till
jurasystemet än till det tertiära, dit de förut blifvit förda.

Jägmästaren och doktorn hade såsom nämndt
begifvit sig till den andra myskoxhjorden, och den förre
träffade på vägen dit den tredje af de skadskjutna
myskoxarne, hvilken expedierades. Han hann fram före
doktorn och gick rakt på hjorden, som lät honom komma
helt nära, så att han i allsköns ro kunde skjuta först en
tjur och så en annan. Den ene af dessa fick, ovanligt
nog, blott ett skott från winchestergeväret, den föll dock
ej genast, utan sprang dessförinnan ett stycke. De öfriga
togo kosan åt mitt håll, så att jag kunde springa och
genskjuta dem, men jag sköt illa och endast blesserade
en ko. Jag förföljde henne ett stycke, men då jag ej
orkade mera, fortsattes förföljelsen på ett mycket
energiskt sätt af doktor Hammar, som slutligen lyckades
nedlägga djuret. De öfriga sprungo upp på en bergshöjd,
och vi voro fullt belåtna med de sju djur vi redan fått.

Här hade vi ändtligen fått se myskoxar under olika
förhållanden, och hvad som genast frapperade var att
deras uppträdande i hög grad erinrade om fårets. När
de blefvo oroade sprungo de undan i en båge, stannade
därpå och betraktade oss, för att sedan å nyo göra en
lof, hvilket upprepades några gånger, innan de på allvar
togo till flykten. Deras galopp, som går undan med
stark fart, erinrar också i hög grad om fårets, och hela
hjorden håller sig under språnget tätt tillsammans. Att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:24:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1899/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free