Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma väg, och då skulle man kunna tänka sig, att
eskimåstammen norr om Kap York, vid Inglefield Gulf
och Wolstenholme Sound, eller åtminstone en del af
densamma tilläfventyrs kunde vara ättlingar af de fordom i
nordöstra Grönland lefvande eskimåerna. För att afgöra
denna fråga fordras noggranna etnografiska jämförelser,
hvilka ligga helt och hållet utanför författarens område.
Och fullt säkert blir väl frågan icke löst, förrän äfven
den återstående delen af Grönlands ostkust norr om
77° blifvit undersökt.
Lämna vi emellertid dessa teoretiska spekulationer
å sido och söka göra oss en bild af eskimåernas
lefnadssätt härstädes, så kunna vi röra oss på betydligt
fastare mark, tack vare de fynd, som blifvit gjorda.
Såsom vi förut sett, hafva eskimåernas bostäder utgjorts
dels af hyddor, dels af tält. De senare hafva användts
om somrarne, deras stomme har varit trä och hvalben,
tältduken har utgjorts af sälskinn, till utseendet kunde
de liknas vid indianska wigwams. Tillvaron af dessa
tält ådagalägges genom tältringar, eller den krets af stenar,
som lagts rundt tältet på skinnens nedre del för att
fasthålla dessa vid marken.
Hyddorna, hvilka användts till bostad om vintern,
ligga till stor del under marken. De utgöras af själfva
boningsrummet, omgärdadt af en fyrkantig mur af sten,
samt en till detta ledande underjordisk gång. Som
hyddorna nästan alltid ligga på en sluttning vända mot sjön,
börjar den underjordiska gången på något lägre nivå,
hvarifrån den leder upp till hyddan. Denna anordning
är särdeles praktisk, ty den kallare luften, som är tyngre
och därför ej kan stiga uppåt, hindras på detta sätt att
intränga i hyddan, som är fylld med varmare luft. Till
tak ha nyttjats drifvedsstammar, belastade med torf och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
