- Project Runeberg -  Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland år 1900 /
38

(1901) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff - Tema: Exploration, Greenland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet - I Isfjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

styrde därför mina steg upp mot den mera snöfria
fjällsluttningen. Af fåglar syntes ej många, men snösparfven var
allmän; de milda drillarna af denne Spetsbergens älskligaste
fågel ljödo från alla håll. Flere par ripor anträffades, och
det visade sig, att honorna redan hade anlagt sin
sommardräkt, medan hannarne ännu voro rent hvita. Det var
förvånande att se, huru riphonornas mörka dräkt
sammansmälte med den mossiga marken, och det var äfven tydligt,
att fågeln var medveten härom. Ständigt sågs nämligen den
hvita hannen sitta på en snödrifva, under det att honan
uppsökte de bara fläckarna, där hon var mycket svår att
upptäcka. Naturen har tydligen klädt honan i sommardräkt
så mycket tidigare än hannen, därför att hon skall vara
skyddad under rufningen. För hannen, som nästan ständigt
uppehåller sig på snödrifvorna, är den hvita dräkten
lämpligas, och han aflägger den ej förrän vid den tid, då hans
hjälp behöfs för ungarnes vård.

Jag var synnerligen glad åt fynden af dessa vackra ripor.
Spetsbergsripan är nämligen en stor sällsynthet i museerna,
och mig veterligen ha aldrig förr några honor i denna
präktiga vårdräkt blifvit hemförda.

När vi vid middagstiden vände åter ned mot
hafsstranden, räknade jag till mer än etthundrasextio sälar, som lågo
uppkrupna på den landfasta isen. Den stora, präktiga
Spetsbergsgåsen sträckte parvis fram och åter. På den bara
marken syntes öfverallt lämningar efter denna gås, hvilken
ryckt upp grässtånden för att komma åt dessas rötter, som
synas utgöra gässens viktigaste föda. Emellanåt flög en
bländhvit borgmästare[1] fram längs stranden, öfver hvilken den
täcka kryckjan flaxade tätt. Öfver fjorden sträckte flockar
af alkor och alkekungar, och på strandvallen trippade


[1] Den stora hvitvingade trutmåsen (Larus glaucus).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Apr 13 15:19:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1900/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free