Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet - Genom polarisen till Jan Mayen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skottställt geväret, sköt jag absolut rätt med den och fick hvarje
säl jag sköt på.
Det är märkvärdigt, att man ej kan få köpa en
studsare med sådan siktinrättning, att man kan skjuta
horisontelt rätt med den, och det fastän detta på jakt är det
viktigaste. Att skjuta vertikalt rätt är ingen konst. De flesta
kulorna gå öfver eller under. Från denna dag sköt jag
emellertid alla säldjuren genom halskotorna bakom kraniet,
och de blefvo i regel liggande på platsen. Kjell plägade
skjuta dem i hjärnan, och det är nog säkra skott, men de
ha det emot sig, att kraniet och ofta hela djuret blir
värdelöst för museiändamål.
Vid tolftiden på middagen kommo vi in i en tät tjocka
och vågade ej gå, af fruktan att gå oss fast i isen. Vi
förtöjde fartyget vid ett isflak.
Östergren hade låtit göra en sänkhåf af 2 meters vidd
och, för att den ej skulle göra för stort motstånd mot
vattnet, tillverkad af nät med 1 cm. stora maskor. Dessutom
medfördes ett par tätare håfvar af mindre dimensioner. Vid
de alltför talrika tillfällen, då vi måste ligga stilla för tjocka,
användes håfvarna flitigt, och de fångade mycket af intresse,
ehuru de naturligtvis icke kunde hålla oss skadeslösa för den
stora förlust, som omöjligheten att trawla förde med sig.
Nu företogs å 73° 30’ N. Lat. och 2° V. Long. en serie
af vertikalhåfningar å olika djup ända ned till 3000 m., utan
att håfven nådde botten. När håfven sänktes ned till högst
500 m. djup, erhöllos åtminstone af större djurformer just
icke några andra än sådana, som brukade fås äfven i ytan,
när vi läto en håf släpa efter fartyget. Men när
sänkhåfvarna fingo gå ned till 1000 m. djup eller mera, medförde
de upp många djur, som aldrig träffades i ytan eller på
ringa djup. Bland sådana ådrogo sig särskildt kräftdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
