Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet - Genom isen till Grönland. I Mackenziebukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mayen som från Spetsbergen flyga ända till 18—20 svenska
mil utåt hafvet för att fiska. Nästan alla stormfåglar, alkor,
lunnar, alkekungar, kryckjor, borgmästare och vid
Spetsbergen ismåsar, som fälldes inom detta afstånd från land, hade
fortplantat sig och rufvat. Alkekungarne, som nu sträckte
mot Jan Mayen, hade skinnpåsen under tungan fullproppad
med amphipoder (märlkräftor), som de buro till sina ungar.
Detta syntes, när de flögo förbi, i det att deras strupe såg
uppsvälld ut som en kula. Äfven alkor, kryckjor och andra
fåglar buro den långa vågen föda med sig till ungarne. Som
jag redan nämnt, funnos ej vidare dessa häckande fåglar,
när vi aflägsnade oss längre från land.
Man kan ej undgå att göra sig den frågan, hvarför
fåglarne flyga så långa vägar efter föda, då hela hafvet där uppe
vimlar af de smådjur de söka. Hur fort de än flyga, måste
det dock taga en god stund för dem att tillryggalägga en
vägsträcka på ända till 20 svenska mil. En annan sak, som
är svårförklarlig nog, är, huru alla dessa fåglar finna vägen
till sina aflägsna hem i den täta dimma, som nästan
ständigt är rådande öfver det isuppfyllda hafvet. Detta kan
förklaras, hvad måsfåglarne angår, ty de höja sig öfver dimlagren,
men ej så alkfåglarne. Dessa senare flyga utefter vattenytan,
och dock ser man dagen lång alla flockar ila fram i samma
riktning, rakt till eller från sina hem.
När jag den 26 juli på morgonen kom upp på däck, lågo
vi förtöjda vid ett isflak. Det var tjockt omkring oss som
i en säck och regnade hårdt. Östergren begagnads tillfället,
då vi lågo stilla, till att loda och göra hydrografiska
undersökningar. Djupet uppgick här på 72° 10’ N. Lat. och
10° 57’ V. Long. till 2,300 meter. Tjockan fortfor hela
dagen. Dock kunde vi helt sakta leta oss fram mellan
isflaken i västlig och sydvästlig nktning. Mot aftonen klarnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
