Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet - Myskoxfjärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda sidor om fjällen, och i närheten af den plats, där vi
jagade de sex djuren förra aftonen, syntes nu sex djur med
två kalfvar. Då vi ännu ej hade skjutit så många
myskoxar som behöfdes, beslöt jag att genast söka fånga dessa
båda kalfvar, äfven om det för detta ändamål skulle bli
nödvändigt att skjuta ned de sex gamla djuren. Jag var ej
riktigt frisk, och då doktorn fruktade, att jag under
språngmarschen i de branta fjällsluttningarna förra dagen hade
ansträngt mig väl mycket, ville han ej tillåta mig att gå med
på jakten. Jag gaf därför Kjell i uppdrag att leda företaget,
och med honom följde styrmannen, Kulseth och några af
våra öfriga raskaste män, försedda med de båda sist bundna,
finaste näten. Själf stod jag med kikaren på
kommandobryggan och följde deras rörelser.
Det var omöjligt att få kalfvarne skilda från de gamla
djuren, hvarför dessa i en handvändning blefvo nedskjutna.
Kjell hade därvid den oturen. att en af hans fina kulor, som
afsköts på en ko, sedan den fällt denna, tog sned riktning
och träffade den ena kalfven i hufvudet. Den andra kalfven
blef sedan omringad med näten och fångad. Jag såg i
kikaren, hur tre män kommo bärande med kalfven, och att denne,
ehuru, som jag förstod, hans fötter voro sammanbundna,
dock sparkade så, att männen endast kunde gå steg för steg
med sin börda och ofta måste hvila. När jag ej såg till mer än
en kalf, anade jag genast, hvad som blifvit den andres öde.
Slutligen hade vi den fångade kalfven ombord. Han
släpptes in i den åt kon byggda buren, och hans band
lossades. Till en början var han mycket ilsken, sprang på hvem
som närmade sig och utgöt sin vrede öfver en hösäck,
hvilken han likt en bagge oupphörligt sprang emot, så att
säcken fick väldiga stötar af hans panna. Mycket snart blef han
dock lugnare, och redan efter ett par timmar började han äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
