Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet - Myskoxfjärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längre ut gingo många djur, och när Levin och Kjell
kommit åter, sattes kurs på den plats, där jag hade väntat
mig det bästa resultatet af våra fångstförsök.
Det började blåsa nordlig storm, men då vi hade lä,
där vi skulle gå i land på norra sidan, hoppades jag, att
stormen ej skulle hindra oss. Stormen ökades emellertid
allt mer, och när vi voro midt för det efterlängtade
stället, kom en orkan så häftig, att kaptenen ej vågade stanna
i Myskoxfjorden af fruktan att drifva på land. Frithjof kunde
ej med maskinens hjälp allena gå upp i vinden, utan vi
måste hissa segel för att komma ut i den breda
Nordfjorden. Därifrån förde oss vinden genom Frans Josefs fjord
ut mot öppna hafvet.
När vi gingo förbi den plats, där jag hade tänkt att
uppehålla mig ett par dagar, såg jag därstädes tjugotvå
myskoxar i skilda hjordar och däribland tre kalfvar. En del af
dessa djur uppehöllo sig på fjällsluttningen nära sjön, och
lokalen var så lämplig för fångst, att allesammans troligen
kunnat instängas och tvingas i sjön eller i gropar. Det
föreföll mig därför mycket motigt, att vi ej skulle kunna stanna,
men jag lugnade mig vid den tanken, att stormen väl snart
skulle gå öfver, och då var det jag, som skulle in i fjorden igen.
När vi kommo ut i Nordfjorden, blåste det så, att jag
aldrig förr hade sett något liknande, ehuru jag varit med
om många stormar. Himlen var alldeles klar, och dock yrde
vattnet upp af stormen så, att fjordens yta tedde sig som en
slätt i yrväder. Ja, vattnet rök, så att vi stundtals ej sågo
land, ehuru vi voro ganska nära de höga fjällen, och det
yrde öfver hela riggen på fartyget. Vi kunde ej föra något
segel, och maskinen var stoppad. För bara riggen drefvo vi
med god fart ut ur fjorden. Väl utkomna i hafvet styrde
vi upp i lä om Kap Franklin, där vi på aftonen förankrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
