Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. “Mannen“ och hans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hädanefter hälsade alltid ”Mannen” på Pollyanna,
då de möttes. Ofta var det han, som först hälsade,
fastän det sällan blev mer än ett ”god morgon!” Till och
med detta ”god morgon” blev en stor överraskning för
Nancy, då hon och Pollyanna en dag mötte honom.
”Vad i hela livet, Pollyanna?” viskade Nancy.
”Hälsar den där mannen på dig?”
”Ja, det gör han alltid — nu för tiden”, svarade
Pollyanna leende.
Nancy spärrade förvånad upp ögonen. ”Jaså. Men
vet Pollyanna, vem det ä?” frågade Nancy.
”Nej, det har han glömt att säga.” Nancy spärrade
upp ögonen ännu mera.
”Han talar ju aldrig till någon, barn lilla; det har
han nog inte gjort på åratal, utom då han ä tvungen,
om affärer och sådant. Det ä John Pendleton. Han
bor alldeles ensam i ett stort hus på Pendletonkullen.
Och han vill inte en gång ha en tjänare, som lagar
maten, utan han äter på hotellet tre gånger om dagen.
Jag känner Sally, som passar upp på honom där, och
hon har sagt, att han nätt och jämt öppnar mun så
mycket, att hon kan få veta, vad han vill äta. Hälften
får hon gissa sig till. Men billigt ska det vara. Det
vet hon, utan att han talar om det.”
Pollyanna nickade, liksom hon begrep alltihop.
”Jag känner till det där. Man måste äta billigt, när
man är fattig. Pappa och jag åt ofta ute. För det mesta
hade vi bönor och fiskbullar. Vi brukade säga det var
bra, att vi tyckte om bönor, ser du; det sade vi ofta,
när vi satt i närheten av folk, som åt kalkon och stek
och sådant där. Det var så mycket dyrare. Tycker
herr Pendleton om bönor?”
”Tycker om bönor! Det kvittar lika för honom. Ser
du, Pollyanna, han ä inte fattig. Han har massor med
pengar — som han ärvt efter far sin, ser du. Han
kunde äta femmor, om han ville — utan att det kändes
i plånboken. Han ä den rikaste i hela sta’n. Men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
