Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 73 —
utan något på denna hans enenskap syftande epitet. Det
finnes egentligen ingen annan grund för Tieles uppfattning
af Ea som solgud, än möjligen den han själf angifver,
att alla hafsgudar ursprungligen äro himmels- och
ljusgudar1. Annars är Eas karaktär af hafsgud tydlig. Och
som Eridu en gång varit beläget vid persiska viken, var
det naturligt nog, att dess högste gud vardt hafvet. Om
Ea möjligen en gång varit jordens gud, hvarpå
beteckningen En-ki skulle kunna tyda, så har han i hvarje fall
senare i sin egenskap af Eridus gud blifvit hafsdjupets
herre. Ea bibehöll alltjämt sina relationer till Eridu.
Som Eridus herre anropas han från Urbau (omkr. 3500
f. Kr.) inskrifter2 ända fram i de babyloniska botpsalmerna3
och i den religiösa litteraturen i sin helhet.
Som hafsdjupens herre är Ea den främste af vattnets
gudomligheter. Möjligen har man att till deras krets räkna
Borsippas gud, Nebo. Jastrow fäster uppmärksamheten
på att han i en syllabär betecknas som ön Dilmuns gud4.
De namn han som sådan bär, må ursprungligen ha varit
namn på själfständiga gudaväsen eller icke, den
omständigheten, att han sättes i samband med Dilmun, hvars gud
det ligger nära till hands att antaga ha varit en vattnets
gudomlighet, skulle stämma öfverens med Nebos egenskap
af vattnets gud. Samma karaktär tillskrifver honom äfven
Sayce5. Hans namn ri-kis ka-la-maalltets band, skulle
då syfta på den allt omslutande och sammanhållande
oceanen. Det förefaller åtminstone sannolikare, än att han
ursprungligen och egentligen var planeten Merkurius7.
Det är svårt att förstå, huru planeten Merkurius skulle ha
kunnat göra ett så starkt intryck på ett ställes befolkning,
att han blef den gud, de framför allt ägnade sin dyrkan. Vida
1 Babylonisch-Assyrische Geschichte, 520.
2 Sarzec, Découv. en Chaldée V, Urbau col IV, 11.
3 Zimmern, Babyl. Busspsalmen v. 13. IV R. XXI, 2 «/50
reverse.
* II R. LIV, 5, 66 rev.
5 Hibbert Lectures, 116 f.
6 II R. LX, 2, 31.
7 Jensen, Kosmologie der Babylonier, 139 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
