Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t- 76 —
bart därefter gifver sig titeln Eas präst och Ninas
älskade präst1. Eas eller Ninas präst kan icke gärna fattas
i betydelsen af hafvet tillhörig eller något liknande, och
det ligger därför äfven närmast till hands att icke fatta
uttrycket isib an-na i betydelsen af himmelsk präst, utan
i den ofvan angifna af guden Anus präst. Anu synes för
öfrigt ha spelat större roll i teologien än i religionen.
Det beror antagligen på den mer eller mindre abstrakta
karaktär, som vidlåder föreställningen om himlen i
jämförelse med den om solen eller månen eller jorden -.
I ett panteon, hvars medlemmar representera de olika
naturmakterna, blifva gifvetvis alla dessa, som äro af
betydelse för vederbörande folk eller land, företrädda. Till
det i klimatiskt hänseende mest karaktäristiska för de
tvenne strömmarnas land höra de våldsamma åskstormar,
som särskildt på försommaren hemsöka detsamma. Detta
naturfenomen har i panteon blifvit representeradt af
Ramman. Rammans dyrkan var utbredd ända till de folk, som
bebodde Medelhafvets kuster, och skäl tala för, att hans
kult därifrån införts till Babylonien och Assyrien3. Men
vare sig så är förhållandet, eller utvecklingen gått i
motsatt riktning, eller Ramman är en för nordsemiterna från
begynnelsen gemensam gud, har han gifvetvis haft något
centrum för sin dyrkan. Det är möjligt, att vi ha att se
ett lokalt epitet i benämningen Harsags herre, hvarunder
Ramman ibland förekommer 4. Som Har-sag betyder berg,
skulle benämningen möjligen kunna åsyfta Libanon och
således vara ett uttryck för, att Rammans kult verkligen
härstammade från dessa trakter. Som något bevis härför
kan detta epitet emellertid icke tjäna, då ju ordet berg
äfven ingår i andra gudanamn, såsom Nin-harsag och Sadu
rabu. Och det finns intet skäl att för dessa namns
förklaring gå ända bort till Medelhafvets kuster. Beträffande
Ramman får väl frågan lämnas öppen, huruvida icke denna
1 Sarzec, a. a. XXXIII.
3 Jastrow, a. a., 84.
3 Winckler, Altorient. Forschungen I, 84.
4 Zimmern, Bab. Busspsalmen II: 11; II R XXI 2, 55 rev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
