Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 —
tolkning är den riktiga. Det ligger i hvarje fall närmast
till hands att tänka på Assyrien, där ju Ramman af
gammalt dyrkades. Ramman eller den med honom åtminstone
sedermera identiskc gud, som skrifves med ideogrammet
Im, prisas i en sumerisk hymn som ljusets herre, umun
udda, det stora ljuset, Ud-gal-la, och ett stycke längre
ned i samma hymn med orden: »din glans är utbredd
öfver hans länder», tne-ne-.su kalatn-tna-ku-ba
im-mi-in-dul1. Guden har alltså här en karaktär af ljusgud i
allmänhet, snarare än af ovädersgud, i hvilken egenskap han
äfvenledes nämnes i denna hymn. Det ligger nära till
hands att jämföra dingir Im med Udgallu, solen såsom
framkallande oväder. En gudaförteckning angifver också
att dingir Im är Rammans namn sa a-ru-ur-ti, som torkans
eller hettans gud2.
Det ligger som nämndt i sakens natur, att alla större
naturföremål och naturföreteelser blifva representerade i ett
panteon af naturgudar. Men hvilka representanter därför,
som få plats i gudakretsen, beror af deras respektive
kultcen-tra. Det framgår ju redan däraf, att alla dess medlemmar
kunna karaktäriseras som naturgudar med på politiskt eller
kulturellt betydelsefulla platser centraliserad kult. Det
är tvenne faktorer af politisk art, som vi ha att räkna
med i denna utveckling. Den gud, som skall få plats i
panteon, skall för det första ha sin dyrkan centraliserad
på en i kulturellt eller politiskt hänseende viktig plats.
Dessa olika kultur- eller maktcentra måste, för det andra,
sins emellan förenas till en större politisk eller kulturell
enhet.
Det säger sig själf, af hvilken betydelse åkerbrukets
uppkomst är i båda dessa hänseenden. Därtill knyter sig
ju all verklig politisk organisation3, och samfunds
bildande är ju ett oeftergifligt villkor för de tvenne ofvan
nämnda faktorernas verksamhet. Geografiska och däraf
beroende politiska omständigheter äro i denna utveckling
1 Cuneiform Texts XV pl. 15. v. 7, 8 och 12.
2 III R. LXVII, 45, c.d.
3 Vodskov, Sjæledyrkelse og Naturdyrkelse, Inledning, 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
