Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
medeltemperatur måste vara väsentligt högre i juli
än i januari. De nyaste och pålitligaste beräkningar
visa, att luftens medeltemperatur öfver hela jorden
är i januari +12°,6, i juli +16,4 d. v. s. nära fyra
grader högre. Denna beräkning tillgår så, att man
ur kartan efter ögonmått bestämmer temperaturerna
för skärningspunkterna mellan hvar 10:de breddgrad
med hvar 10:de längdgrad. Därur beräknas dessa
breddgraders medeltemperaturer, och medeltalet af
dessa temperaturer blir jordytans medeltemperatur.
Om ett ställes medeltemperatur endast berodde på dess
afstånd från ekvatorn, skulle naturligtvis isotermerna
på våra kartor bli räta linjer, sammanfallande med
parallelcirklarne, men nu tillkommer en annan faktor,
som ger isotermerna en mera komplicerad form, nämligen
fördelningen af land och haf.
Se vi först påy’am/ankartan, finna vi, att isotermerna
på södra halfklotet, där det mest är haf, löpa
tämligen jämnt, dock med tydliga buktningar söderut,
så snart de komma till något land, utvisande, att
det är varmare öfver land än öfver hafvet. På norra
halfklotet få de på grund af omväxlingen mellan land
och haf en stundom mycket buktande form, här gå de
långt norrut öfver hafven, utvisande, att dessa nu äro
jämförelsevis varma, och dra sig långt söderut öfver
de sålunda kalla kontinenterna. Särdeles påfallande
är den redan förut påpekade höga temperaturen i östra
delen af Atlantiska hafvet.
Både på Grönland och i Sibirien finnas trakter med
en medeltemperatur, som är mer än 40 grader under
noll, ja i Sibirien är den så långt söderut som vid
polcirkeln ända till 50 grader under noll. Häraf blir
en följd, att »temperaturfallet* pr breddgrad blir
mycket stort, hvilket vid första ögonkast på kartan
synes däraf, att isotermerna ligga tätt.
Vid själfva nordpolen är det ej så kallt som på de
nämnda ställena inuti kontinenterna: ehuru man ju
ej varit vid polen och sålunda inga mätningar där
företagils, kan man med stor sannolikhet beräkna,
att medeltemperaturen där i januari är -36°.
Man får en ganska tydlig föreställning om, hvilket
dominerande inflytande fördelningen af land och
haf kan ha på temperaturförhållandena, om man följer
t. ex. nollgradskurvan i januari. I Nordamerika sänker
hon sig söder om 40:de breddgraden, i Atlantiska
hafvet drar hon sig liksom öfriga isotermer i
nordostlig riktning, berör Island och når utanför
norska kusten öfver sjuttionde breddgraden, går sedan
i nästan sydlig riktning utefter norska och svenska
kusterna, sänker sig på europeiska fastlandet så
långt söderut, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
