Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
hon passerar Svarta och Kaspiska hafven och i
asiatiska fastlandet ännu längre, ända ned till
trettionde breddgraden, för att sedan öfver Stilla
oceanen äter stiga mot norr, i dess östliga del
nära sexlionde breddgraden. Detta innebär, alt
medeltemperaturen i januari på Lofotens öar är
densamma som i Heidelberg, liera grader högre än
i Odessa och densamma som i delar af Asien, hvilka
ligga på samma breddgrad som Sahara.
I juli äro isotermerna på södra halfklotet också
tämligen raka, det röda bältet, d. v. s. området
med mera än + 20 graders temperatur, har flyttat
sig ett godt stycke norrut, och köldgrader förekomma
knappast på norra halfklotet, hvarför isotermerna nu
ligga mindre tätt än i januari. Deras krökning tyder
nu på en helt annan fördelning af värmet: nu är det
kontinenterna som äro varma, hafven jämförelsevis
svala.
I dessa krökningar af isotermerna ligger ingenting
öfverraskande; tvärtom, deras form är endast hvad
man kan vänta på grund af hvad som sagts angående
uppvärmning och afkylning af land och haf. När
insolationen öfverväger, blir landet varmt, hafvet
svalt; när utstrålningen öfverväger, hålla sig
hafven jämförelsevis varma, men fastländerna bli
kalla, delvis så intensivt kalla, att i medeltal för
hela året är temperaturen på kontinenterna lägre än
på hafven.
Termisk anomali.
Det har varit af intresse att beräkna, huru hög
medeltemperaturen är för de olika parallelcirklarne
jorden rundt under olika tider på året. Detta
kräfvande arbete utfördes först af den tyske
meteorologen Döve och har fortsatts af andra,
allteftersom observationsmaterialet vuxit. Med
kännedom om den temperatur, som under den i fråga
varande månaden i allmänhet råder på en orts breddgrad
jorden rundt, kan man se, huru mycket högre eller
lägre temperaturen är på denna ort än på öfriga
orter i medeltal på samma breddgrad. Afvikningen
kallas termisk anomali och räknas positiv eller
negativ. Det är tydligt, att den termiska anomalien
i januari skall bli mycket stor både i det inre af
de stora kontinenterna på norra halfklotet och i
norra Atlantiska hafvet, i de förra negativ, på det
senare positiv.
Utanför norska kusten är den termiska anomalien större
än på något annat ställe på jorden, nämligen -f 27
, hvilket i ord uttryckt vill säga, att man där i
januari har en medeltemperatur, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
