Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP. VII.
Strömningar i luften och hafven.
A. Vindar,
Vindens riktning och styrka.
I ett så lättrörligl ämne som luften måste
strömningar uppstå, så snart jämvikten rubbas. De
i meteorologiskt afseende så synnerligen viktiga
strömningarne i vertikal led, med hvilka vi redan
haft och ytterligare få att syssla, undandrga
sig vår uppmärksamhet, hvarför det är så godt
som endast rörelsen i horisontell led vi märka. I
horisontell led framström-inande luft kallas vind,
och om ej annat uttryckligen angifves, tänker man,
när man talar om vinden, endast på förhållandena
i de närmast jordytan belägna luftlagren. Vindens
riktning anges alltid med det väderstreck, från
hvilket han kommer, och observeras på land med
tillhjälp af en vindflöjel. En sådan bör ha den
form, som fig. 3(5 utvisar, hvarigenom han blir mera
känslig och svajar mindre, än om han utgöres af en
enkel plåt. Han bör uppsättas så fritt som möjligt
och högt öfver omgifvande föremål, om han alltid
skall visa den verkliga vindriktningen. På fartyg
afläses vindriktningen medelst en vimpel eller ännu
säkrare genom observation af sjö-häfningen, eller
från hvilket håll vågorna närma sig fartyget, och
anges i loggboken i förhållande lill kompassen, men
rtg. :’><;. Vindflöjel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
