Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VII. Strömningar i luften och hafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
som denne har en dcvialion, som är olika på olika
ställen på jorden, bli de så antecknade vindarna
missvisande» och måste för att kunna jämföras med
andra, som äro bestämda på andra haf och på land,
omräknas till »rättvisande .
Om vindobservationerna göras på vissa lider medelst
angifvande af flöjelns tillfälliga läge, nöjer man sig
med 8 vindriktningar: äro apparaterna registrerande,
hvilket är lätt att anordna, räknar man med 16,
nämligen nord. nordnordost, nordost, ostnordost,
o. s. v. Sjömännen nöja sig icke ens härmed, utan
räkna 32 »streck», hvilka komma att heta nord, nord
till ost, nordnordost, nordost till nord, nordost,
nordost till ost o. s. v. Öster betecknas enligt
internationell öfverenskom-melse med E, engelska easl,
emedan O i alla språk kan förväxlas med noll och i
franskan O som beteckning för väderstreck naturligtvis
skulle tydas som ouest d. v. s. väst. Väst betecknas
med W. Således användas öfverallt de engelska
beteckningarna.
Vindens styrka kan uttryckas antingen genom
det tryck, han ntöfvar pä en viss yta, eller
genom hans hastighet. Det förra kan mätas genom
sam-mantryckningen af spiralfjädrar, vid hvilka den
skifva är fästad, på hvilken trycket skall mätas. Det
hela måste vrida sig med en vindflöjel, så att skifvan
ständigt är vin-kelrät mot vindriktningen. Detta sätt
alt mäta vindslrvrkan är icke till- ,,.
., ,.
ruj. .>/. liohinsoiis anemometcr*
förlitligl, ty j n större en
yla är, desto mindre blir trycket pr ytenhet, och
del användes också sällan.
Ett annat sätt att mäta vindens tryck grundar sig
därpå, att ju större vindens tryck är, desto mera
siar en kring sin öfre kant vridbar skifva, liknande
en hängande skylt, ut åt sidan.
Det allmänt brukliga måttet pä vindens styrka är hans
hastighet i meter pr sekund. Bland de olika apparater,
anemometrar, som användas för att utröna densamma,
är den Robinsonska den mest utbredda. Fig. 37 visar
hans utseende, och arbetssättet är ulan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
