- Project Runeberg -  Populär meteorologi /
152

(1908) Author: Gustaf Timberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

I hvilken mån förhållandena gestalta sig annorlunda,
om det är vintertiden oväderscentret passerar,
torde läsaren lätt med kännedom om det förut sagda
kunna föreställa sig. Med afseende på oväderscentra
förtjänar att ytterligare påpekas, att de ej kunna
jämföras med sådana hvirflar, som man ofta ser i
strömmande vatten, eller med sådana, som man stundom
ser dansa fram på en väg eller sandplan, då sand
och damm hvirflar omkring i en trattformig pelare,
som mer eller mindre raskt förflyttar sig utefter
marken. Vore rörelsen sådan, skulle det ej vara
vindstilla i centrum, utan då skulle där blåsa en
vind med samma hastighet som minimets, på högersidan
skulle vindhastigheten vara lika med summan af och
på vänstersidan skillnaden mellan minimets hastighet
och luftens egen hastighet i hvirfveln. Någon sådan
oerhörd skillnad i vindens hastighet på minimas högra
och vänstra sida förefinnes emellertid icke, hvaraf
följer, att minimets fortplantning närmast är att
förlikna vid en vågs, som själf går framåt, utan att
de vattenpartiklar, som undan för undan bilda henne,
följa henne på hennes väg.

Orkaner.

I sammanhang med de nu beskrifna, på högre breddgrader
fram-strykande barometerdepressioner, som äro af en
sådan betydelse för väderleken i våra trakter, vilja
vi i korthet omnämna de mera sällsynta, men genom sin
våldsamhet fruktade hvirfvelstormar, kända under namn
af orkaner, tyfoner eller cykloner, som stundom rasa
omkring djupa, men Ull ett jämförelsevis litet område
inskränkta barometerdepressioner på tropikernas haf.

Just emedan området för barometerdepressionen är
litet, behöfver lufttrycket absolut taget ej vara
särdeles lågt, för att gradienten skall bli stor. Man
brukar kalla en gradient på 4,5 mm för storm-gradient,
och i de tropiska hvirfvelstormarne äro gradienter
på 15, 20 mm vanliga, ja, i en d}7lik storm i
Västindien har man konstaterat en gradient på 54
millimeter. Sådana gradienter framkalla naturligtvis
enorma vindhastigheter, som sällan kunnat exakt mätas,
eftersom anemometrar liksom hus m. m. blåsa sönder,
men som dock flera gånger kunnat bestämmas till 50
meter i sekunden och däröfver. Som de nu behandlade
stormarne förekomma på obetydligt afstånd från
ekvatorn, blir vindens afvikning från gradienten på
grund af jordens rotation obetydlig, men den blir så
mycket större på grund af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:28:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popmeteo/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free