Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. VIII. Väderleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
centrifugalkraften, så att nära centrum sveper vinden
nästan rundt, dock med en inåtriktad komposant, som på
grund af den oerhörda hastigheten är tillräcklig att
underhålla en våldsam stigning mot höjden. Följden
af denna stigning är en bildning af täta moln, som
på långa håll röja cyklonens annalkande, formliga
skyfall i cyklonens inre partier, ja, sugningen kan
stundom bli så kraftig, att icke blott luften, utan
t. o. m. vattnet följer med i den yrande dansen,
då det under namn af skydrag höjer sig i en mer
eller mindre mäktig pelare, som dock ej kan vara
solid, utan består af droppar och skum. Äfven när ej
vattnet hvirflar upp i en hög pelare, höjer det sig
ofta metervis som ett berg på ett betydligt område,
i hvilket fall cyklonen åtföljes af en stormflod,
som kan ha vida större förstörande verkningar än
stormen och störtregnen. Exempel härpå har man i
staden Galvestons förstöring vid cyklonen den 8
sept. 1900, natten 31/io-VM år 1876 öfversvämmades
Ganges deltaland milsvidt af en sådan stormflod,
hvarvid öfver 100,000 människor omkommo - den
största olyckshändelse, som veterligen inträffat
på jorden. Den 7 oktober 1787 sägas dock 300,000
menniskor ha omkommit i samma trakt då, vid
Hugly’s mynning hafvet steg 12 meter!? - Under den
s. k. Calkutta-cyklonen den 5 oktober 1864 omkommo på
samma ställe 48,000 personer, och hafvet steg 5 meter.
På grund af luftens lifliga cirkulation rundt
barometerminimet och dettas ringa utsträckning kan
någon nämnvärd temperaturdifferens i dess olika delar
icke råda, utan är den rundtorn ungefär densamma.
I själfva centrum är barometertrycket ofta konstant,
här är gra-dienten noll, hvaraf följer, att det är
vindstilla, men för segelfartyg är den rasande stormen
i omgifningen att föredraga, ty i centrets vindstilla
kastas fartyget redlöst af och an af de från alla håll
inbrytande sjöarne, utan att stöttas af några segel.
Fig. 52, som är hämtad från ett franskt arbete och
talar för sig själf, visar, hvilka förändringar
de viktigaste meteorologiska elementen undergingo
i Manila, då en cyklon den 19 och 20 oktober 1882
passerade i närheten med sitt centrum närmast strax
före middagen den 20.
En olikhet mellan de tropiska stormarne och våra
barometerminima är den, att under det att de senare
med få undantag ha en väst-östlig riktning, börja de
förra vanligen cirka 10° från ekvatorn, gå först i
västlig riktning med samtidig dragning från ekvatorn,
sedan rätt mot polerna och vrida sig slutligen,
om de ej hunnit lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
