Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
POPULÄR RADIO
Lågfrekvenstransformatorns frekvenskurva
Enkla formler för dimensionering av mellan- och utgångstransformatorer.
(Forts, från föregående nummer)
För beräkningen behöva vi även det effektiva
motståndet över förstärkarsteget och detta är
sammansatt av följande parallellt liggande motstånd: rörets
inre motstånd, parallellmotståndet över drosseln
(där sådant finnes) ocli andra rörets gallermotstånd.
Strängt taget ingår även ett ohmskt motstånd, som
representerar drosselkärnans värmeförluster, men
detta försumma vi utan vidare. I formel uttytt blir
alltså detta effektiva motstånd Re = J*’’ (om
Ri + Rg2
parallellmotståndet över drosseln saknas). Med det
extra motståndet Rp över drosseln fås ett annat
R • R
effektivt motstånd, som är R’e — ’ ’’ . Sedan
Re + Rp
kan förstärkningen vid de högsta frekvenserna
uträknas till Fh =
VI + (o> CeRe)2
Om vi som exempel välja samma rör och
anordning soin förut och dessutom anse att de
sammanlagda kapaciteterna, d. v. s. Ce (som även innefattar
ledningskapaciteter na), uppgå till 125 pF, få vi med
det lågohmiga röret vid 10 000 perioder:
10 000-500 000 „„„„
Re = 10000 + 500000 = 9800
Fm
och Flo 000 = , —–-=
yi + (2 7t ■ 10 000 • 125 • 1012 • 9800)2
= Fm • 0,997.
Här har alltså endast blivit ca 0,3 % mindre
förstärkning vid 10 000 perioder, men om vi i stället
räkna med skärmgallerröret med 1 megohm inre
motstånd, blir Re = 333 000 ohm och F i0 ooo = Fm • 0,35
d. v. s. förstärkningen är icke ens hälften av
medelförstärkningen.
Om man söker det periodtal, vid vilket drosselns
induktans har resonans med parallellkapaciteterna,
så finner man att detta ligger vid ca 1 200 perioder.
Här skulle strängt taget förstärkningen ha ett
maximum, och det har den också, men detta maximivärde
kan ej bli större än medelförstärkningen, och därför
utbildas ingen resonanstopp. Man kan även uttrycka
saken så, att parallellmotstånden över drosseln och
rören äro så små, att ingen tydlig resonanstopp kan
utbildas. I de fall då resonans uppträder vid högre
periodtal, exempelvis upp emot 10 000 perioder,
skulle det kunna tänkas att en viss förbättring
inträdde där, men de data som praktiken giver kunna
sällan giva upphov till några resonansfenomen som
man behöver taga hänsyn till.
Transformatorkoppling.
Vi övergå nu till transformatorkopplingen, utförd
exempelvis som i fig. 2. Här återfinnas tvenne fall,
en obelastad transformator och en belastad,
mellan-transformatorn resp. utgångstransformatorn i en
förstärkare. Vi börja med den obelastade
transformatorn och upprita dess ersättningsschema enligt
fig. 3 a. I det följande använda vi beteckningar
enligt denna figur. Även här dela vi upp
frekvensområdet i tre delar, och för mellanområdet gäller som
bekant helt enkelt att förstärkningen Fm är rörets
förstärkningsfaktor gånger transformatorns
omsättningstal N (större än ett vid upptransformering av
spänningen).
Vid de lägsta frekvenserna få vi ett
ersättnings-schema, där endast primärlindningens induktans och
ohmska motstånd samt rörets inre motstånd inverka.
I fig. 3 b ligger primärlindningens induktans
utbruten för sig, och den egentliga transformatorn anses
ideell, vilket innebär att den har oändligt stor
induktans, ingen läckning och är utan ohmska
motstånd och kapaciteter. En uträkning av
förstärkningen vid de lägsta frekvenserna giver följande för
praktiskt bruk tillräckligt noggranna formel:
Fm
Fl
K-
Rj + Rp\2
wLn
Som exempel välja vi nu samma rör som i före-
Fig. 2. Exempel på transformatorkoppling med en obelastad
och en belastad transformator, Ti resp. Tt. Omsättningstalet
N är i båda fallen lika med förhållandet mellan antalet
sekundär, och antalet primärvarv.
Forte, a sid. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
