- Project Runeberg -  Populär Radio / 1937 /
31

(1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31 POPULÄR RADIO



Sändaren är byggd i två stora enheter. Närmast ses själva
sändaren med alla inställningsrattarna på framsidan, och till vänster
om denna befinner sig modulatordelen. Över sändarskåpet ses
intagen från de båda matarledningarna, som gå till två antenner
för skilda våglängder. De två synliga sladdarna från sändaren
kunna anslutas till den ena eller andra av matarledningarna,
beroende av på vilken våglängd man önskar sända.

spolarna L3 och Lc inställes så, att maximal
effektöverföring erhålles mellan 802:ans anod och T-55:ans galler,
d. v. s. man ställer in kretsarna så, att det styrda rörets
gallerström blir störst. Taylorröret är neutraliserat med
kondensatorn C59 i serie med kondensatorn C8o.

Slutrörets gallerkrets C27L.8 är också länkkopplad till
styrsteget. Avpassningen av slutrörets styreffekt är en sak,
som får utprovas mycket noga, om man skall kunna
modulera röret djupt med bibehållen kvalitet hos den utsända
vågen. Problemet är mycket komplicerat och det kan i
detta sammanhang nämnas, att man måste ge röret
gallerförspänning genom kombination av olika system, d. v. s.
röret kan t. ex. få en del av sin gallerförspänning genom
ett batteri och en del genom en gallerläcka. Om vi för
tillfället frånse inverkan av anodbelastningens storlek,
måste rörets gallerförspänningar och styrning inställas
så, att antennströmmen ökar lineärt med slutrörets
anodspänning. Att få det därhän är icke lätt, och särskilt vid
så höga frekvenser som dessa tillkomma andra fenomen,
som i regel icke besvära byggarna av rundradiostationer
på lång- eller mellanvåg. Ett rör sådant som det använda
(TB 2/250) har långa tilledningar innanför glaset, och

vidare äro dessa icke dimensionerade för de avsevärda
kapacitiva strömmar, som förekomma i röret vid dessa
frekvenser, och därför måste man noga tillse, att röret icke
kommer i ultrahögfrekvent svängning, vilket mycket lätt
händer, särskilt under modulationstopparna. Kommer
röret i sådan svängning, är det stor risk att den fastsvetsade
gallertilledningen lossnar. När röret svänger med så hög
frekvens (vanligen 150 Mc/s eller mera), utgöres
anodkretsen av anod- och katodtilledningarna pius den
ledning, som förbinder den normala svängningskretsen med
katoden, vilka äro parallellkopplade med rörkapaciteten.
Neutraliseringsledningen mellan C27 och C35 inverkar
naturligtvis också. Dessutom ökar tillförda effekten abnormt,
verkningsgraden går ner och ljudkvaliteten blir dålig.
Motstånden Ro, som äro på ca 10 ohm vid 25 m våglängd,
ha insatts för att dämpa ned dessa besvärliga
parasitsvängningar. Det ena av dessa är av förtent koppartråd, vars
ytskikt får ett mycket högre motstånd vid 150 Mc/s än
vid 12 Mc/s.

TB-röret drives med en anodspänning av max. 2 300
voit, vilket motsvarar en spänning av 4 600 voit vid
modulationstopparna, om moduleringen är 100 %. Att
påkänningarna på röret bli mycket stora under sådana
förhållanden är givet. Även om neutraliseringen är så
bra som man överhuvud taget kan få den, vilket är
absolut nödvändigt om man vill ha hygglig ljudkvalitet, vill
röret gärna svänga på styrfrekvensen (ungefär) under
modulationstopparna. För att få klarhet rörande detta
får man undersöka vågen med ett oscilloskop.

Moduleringsproblem.

En annan sak förtjänar att omnämnas i detta
sammanhang, nämligen slutrörets belastningsförhållanden, då det
går modulerat. När röret drives i klass C, har det ett
visst av likspänningarna beroende optimalt
belastningsmotstånd. Det är tydligt, att detta optimala motstånd är
beroende av anodspänningen och alltså icke konstant un-

Fig. 2. 25-metersantennen och strömfördelningen i densamma (den
streckade kurvan). L är 500 eller 600 ohms matarledningen från
sändaren. Avståndet d skall vid 500 ohms ledning vara ca 0,18 A.
(/■ betecknar våglängden. Tecknet ~ betyder: ungefär lika med.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popradio/1937/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free