Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35 POPULÄR RADIO
röret under modulationen, och dessutom bör styrröret ha
en reglering som passar därefter. Ett sådant arrangemang
har prövats på SM5SX och befunnits vara
utomordentligt effektivt, men så länge stationen skall kunna arbeta
med flera olika våglängder, måste det gamla
länkkopp-lingssystemet bibehållas av ekonomiskt-praktiska skäl.
Modulatorn och klass C-steget ha dubbelsidig
likriktare med de amerikanska kvicksilverånglikriktarna 866.
Fyra likriktarrör användas i varje aggregat, och
transformatorerna äro så kraftigt tilltagna, att en framtida
effektökning är möjlig. Anodspänningarna tillslås med reläet
Fi, som slår till först när likriktarröret NVG 4002 blivit
varmt, förutsatt att detta har anodspänning, varför
likströmsnätet, vilket ger rören negativ förspänning, måste
vara inkopplat, och dessutom måste sändareskåpens
luckor vara isatta, så att kontakterna Ki och Ko äro slutna.
När anodspänningen kopplas till, brytes mottagarens
an-tenntilledning genom reläet Fo och dess anodström genom
F3. Hela apparaturen är vidare avsedd för automatisk
drift, och in- resp. urkoppling ombesörjes av
kopplingsuret med motorbrytare i huvudtilledningen.
Antennsystemet.
Antennsystemet är reflexionsfritt anpassat till en 500
ohms »feeder» eller matarledning, som är inritad överst
t. v. på fig. 1. Denna 500 ohms linje är ansluten till en
kvartsvåglängds (90 graders) filterlänk, vilken via
kopplingsspolarna Lio kopplas till slutrörets anodkrets. Genom
detta arrangemang möjliggöres en enkel inställning av
belastningen hos slutsteget. Själva antennen är två
våglängder lång och öppen på mitten för s. k. fasvändning
enl. fig. 2. Fasvändningen har tillgripits för att antennen
skulle få gynnsammaste strålningsegenskaper i riktning
mot de fem andra kontinenterna. Antennens riktning var
på förhand så gott som bestämd genom byggnadens form,
och därför var det nödvändigt att sätta upp en antenn,
avpassad därefter. Antennen anpassas medelst en
kvarts-våglängdsledning, vilken måste ha samma karakteristik
som matarledningen. Matarledningen anslutes som synes
vid lämplig punkt på denna kvartsvåglängdsledning.
Denna punkt har noga utprovats och visat sig stämma mycket
väl överens med det beräknade värdet, varav man kan
sluta, att strålningsimpedansens reaktiva komposant är
mycket liten, vilket ju annars icke alltid är fallet.
Avståndet, uttryckt i våglängden, är så gott som alltid
konstant vid 500 ohms matarledningskarakteristik och en
antenn av ovan angivet slag. Kvartsvåglängdslinjen är öppen
i botten endast under förutsättning, att
strålningsmotståndet i A—A är mindre än ledningskarakteristiken. Blir
det större får man kortsluta botten vid B—B.
Vid långdistanssändning är strålningens elevation av
Sändaren framifrån. Till vänster modulatorskåpet med
strömbrytare och säkringar på den nedersta panelen, bakom vilken befinna
sig de två huvudnätaggregaten. De åtta likriktarrör en, typ 866,
synas i det smala, avlånga fönstret, och i fönstret ovanför ser
man de två modulatorrören, typ 838. Till höger sändarskåpet, i
vars fönster man kan skönja det stora sändarröret, typ TB 2/250.
Med tillhjälp av en pyrometer kan man på grundval av anodens
färg ■— anoden är mer eller mindre glödande — lätt bestämma
hur stor del av den tillförda effekten som omsattes i nyttig effekt,
i det man från början gjort en kalibrering med röret i vila.
mycket stor betydelse. Den bör icke vara högre än 30
grader men ej heller för liten, ty då blir
utgångsdämpningen för stor. Utgångsvinkeln blir bestämmande för
antennens höjd över marken, och denna höjd beror
dessutom på markytans beskaffenhet. Höjden kan räknas ut
approximativt, men man kommer betydligt lättare fram
genom experiment, om man t. ex. kan stå i kontinuerlig
förbindelse med en registreringsstation i någon annan
världsdel.
Antennanpassningens godhet kan man mycket väl mäta
med en högfrekvensamperemätare, som glider utefter
ledningens ena tråd på en liten släde. Man bör ej tolerera
ett maximiutslag som är mer än 10 % större än
mini-miutslaget.
Uppnådda resultat.
Resultaten med stationen ha varit mycket goda.
Rundradioutsändningarna ha hörts över hela jordklotet, och
flera tusental brev och kort ha inströmmat från olika
håll ute i världen. Stationens konstruktörer ha utvecklat
en metod, medelst vilken man med någorlunda stor
säkerhet kan förutsäga signalstyrkan i viss punkt av
jordklotet vid vilken tid som helst, t. ex. juli 1937. Denna
metod är en vidare utveckling av japanen Nambas
arbeten. De gjorda beräkningarna, som ånge sannolika nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
