Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Siemens nya spolsatser.
Elektriska A.-Ii. Siemens, Stockholm, för i marknaden ett antal
spolsatser för moderna radiomottagare. Det är samma spolar som
användas i Siemens’ mottagare. Man har gått in för en
standardisering av spolarna och samma typer användas i samtliga
mottagarmodeller i stället för att man förut konstruerade särskilda spolar
för varje apparatmodell. Vinsten med det nya systemet är att
man kunnat lägga ned mera arbete på att utveckla varje spoltyp
så långt som möjligt och giva den största möjliga effektivitet.
Samtidigt har man eftersträvat enkelhet i konstruktionen. De nya
spolarna göra också ett mycket gott intryck.
Ej mindre än tio olika spoltyper finnas att tillgå. »Förkretsen»,
typ V, är avsedd som l:a avstämningskrets i mottagaren. Är denna
en 2-kretsmottagare, blir 2:a kretsen en »detektorspole», typ A.
Vill man utöka till tre kretsar, ersätter man spolen V med ett
»ingångsbandfilter», typ F. För superheterodyner finnes en
oscillatorkrets, typ O, ett mellanfrekvensbandfilter, typ B, samt en
mellanfrekvenskrets, typ K. »Sugkretsen», typ S, är avstämd för
mellanfrekvensen och inkopplas mellan antenn och jord för att
förhindra att stationer som sända på mellanfrekvensen störa
mottagningen. Mellanfrekvensen är 468 kc/s. En annan sugkrets,
typ H, är avstämd till 9 kc/s och avsedd att undertrycka piptoner,
som uppkomma vid mottagare med stort tonfrekvensomfång. Denna
krets, vilken liksom den föregående består av en järnpulverspole,
seriekopplad med en kondensator, kan t. ex. anslutas parallellt
med utgångstransformatorns primärlindning.
Slutligen finnas ett par vågfällor av spärrkretstyp, avsedda att
inkopplas i serie med antennen. Den ena har en enda krets för
mellan- eller långvåg, vilket som önskas, den andra har kretsar för
båda dessa områden. Uttag finnas för fastare eller lösare
koppling med antennen.
Med hjälp av dessa spolar kan man bygga upp praktiskt taget
vilken mottagarkoppling som helst. Som framgår av fotografierna
äro ledningarna från skärmburkarnas toppändar mycket väl
skärmade. Oscillatorspolen har små dimensioner för att en effektiv
skärmning av densamma lätt skall kunna åstadkommas.
Spänningsbegränsande elektrolytkondensatorer av torr typ.
Aktiebolaget Träko, Stockholm, har lämnat oss uppgifter om
en intressant kondensatornyhet, nämligen en spänningsbegränsande
POPULÄR RADIO
ßadiomclustri ens
Siemens’ detektorspole, typ A, med mellanvågsspolarna nedtill och
långvågsspolarna upptill på spolröret. Observera den inbyggda
gallerkondensatorn samt läckan.
torrelektrolytkondensator, avsedd för nätaggregatet i
växelströmsmottagare. Denna torra kondensator, som tillverkas av
Plessey-fabriken i England, har sålunda samma egenskaper som en våt
elektrolytkondensator med hänsyn till överbelastningar, d. v. s.
den tager ej skada av överbelastningar, förutsatt att dessa ej vara
mer än 30 sekunder, vilket de vanligen ej heller göra i en
radioapparat. Dock påstår sig fabriken kunna framställa sådana
kondensatorer, som tåla överbelastning under längre tid, ända upp
till 30 minuter.
Då spänningen stiger över ett visst kritiskt värde, börjar
läck-ningsströmmen i kondensatorn att stiga mycket snabbt och kan
uppgå till 20 mA eller mera vid en 8 fiF kondensator. En 8 fil’
kondensator med en arbetsspänning av 450 V likström pius ca 35
V max. störningsspänning har sålunda sin kritiska punkt vid 525
V. Då spänningen stigit till 560 V är läckningsströmmen uppe i
ca 20 mA; den varierar givetvis med temperaturen hos
kondensatorn, som stiger vid överbelastning.
Hemligheten med denna nya kondensator ligger däri, att man
använder en tunn hinna av ett specialbehandlat papper som
di-elektrikum. Vid kondensatorer med större överbelastningstålighet
användes en tjockare hinna. Vidare har man lyckats framställa
en alldeles ren etsad metallyta på anoden, vilket betyder ökad
kapacitet per ytenhet.
Siemens ingångsbandfilter, typ F. På det ena spolröret ligga
mellanvågsspolarna, på det andra långvågsspolarna. Till höger den
avtagna skärmburken.
Siemens’ oscillatorspole, typ O, med mellan- och långvågspolar på
var sin järnpulverkärna. Nedtill i stativet ses
våglängdsomkopplaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
