Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
15 MARS 1937
9:e ÅRG. T
Rundradion och radiostörningarna
Häröver höll byrådirektör Siffer Lemoine 2 febr. ett föredrag i Stockholms
Radioklubb. På grund av föredragets längd återgiva vi detsamma i starkt förkortad form.
Mitt föredrag avser icke att behandla de tekniska
metoder, som finnas, för att göra rundradiolyssningen fri
från störningar. Dessa metoder äro numera tämligen väl
kända. Anvisningar ba utarbetats under årens lopp
genom Samarbetsdelegationen mot radiostörningar. Jag
hade tänkt att mer uppehålla mig vid de principer, som
under de gångna åren varit vägledande vid
störningsfrågans behandling: hur denna fråga legat till, hur den
nu ligger till och de problem, som förestå framdeles.
Under rundradions hittillsvarande tid kan man
uppdela störningskällorna i tämligen typiska skeden. Denna
uppdelning ger tre karakteristiska perioder. Den första
perioden var återkopplingsraseriets tid, den andra de
ultravioletta, de hemmedicinska apparaternas period,
vilken övergick i den tredje perioden, i vilken vi alltjämt
befinna oss, nämligen starkströmsstörningarnas.
Återkopplingsperioden innebar att med två- eller trerörs
en-kretsapparater medelst återkoppling pressa mottagaren
till full högtalarstyrka, icke endast vid mottagning av
lokala stationer utan även för mer eller mindre bra
hörbara utländska stationer. Orsakerna till att
återkopplingsstörningarna så småningom bemästrades voro dels den
propaganda och upplysning, som spriddes av alla
intresserade parter, dels och framför allt att apparaterna blevo
så konstruerade, att möjligheten till alstrande av dylika
störningar blev utesluten.
Beträffande de ultravioletta apparaterna kunde man
redan på ett tidigt stadium förutse, att de i det långa
loppet icke skulle förorsaka besvär. Ur ren
konstruktionssynpunkt voro de icke hållbara och ej heller så
konstruerade, att reparationer voro möjliga. Detta har
besannats: apparaterna ha numera ställts på hyllan,
kanske också beroende på att de icke ur medicinsk synpunkt
voro så effektiva som reklamen på sin tid ville göra
gällande.
I och med de nätanslutna radioapparaternas
genombrott äro vi inne på den sista och tredje perioden,
nämligen störningar, som härröra från belysningsnätet. Detta
problem behärskas numera tekniskt tämligen väl, och
i och med att problemet bemästrats finnes ej anledning
befara att icke resultatet så småningom skall infinna sig.
Men utvecklingen står aldrig stilla. En ny teknisk
uppfinning, en ny teknisk utrustning på det elektriska
området kan föra med sig nackdelar för redan befintliga
apparater, men då gäller också att finna botemedlen på
möjligast smärtfria sätt och på sätt, som medför minsta,
möjliga tvångsingrepp på det privata livets område. Vad
jag här avser är sådana störningskällor, som kunna
komma att visa sig, när vi en gång börja med sändning på
ultrakortvåg och möjligen även vid framtida
televisionssändning.
Det skall villigt erkännas, att vi på sin tid stodo
tveksamma inför de vägar, som borde beträdas för att
komma störningar och speciellt starkströmsstörningarna
på livet. Starkströmsdriften är sedan länge reglerad av
lagar och förordningar, och det måste förutses, att en
ny förordning — oavsett vad det nu gäller — måste
prövas av alla de instanser, som den berör. Ä andra sidan
låg det i allmänhetens eget intresse, att en reglering av
förhållandena relativt rundradion kom till stånd, men
att den gjordes med minsta möjliga friktion. Att vi icke
gingo-in för att föreslå lagstiftning hade sina skäl. Varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
