Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
65
Fig. 2. Diskriminatorns principiella anordning enligt en av de
först använda kopplingarna.
Fig. 3. Exempel på arbetsdiagram för en diskriminator, t. ex.
enligt fig. 2. TJtefter den horisontella axeln är avsatt avståndet
från mellanfrekvensen fm i kc/s, utefter den vertikala axeln den
frekvensreglerande spänningen i voit.
mellanfrekvens, vilket även tydligt framgår av kurvan
i fig. 3.
Discriminatorns båda avstämda kretsar äro kopplade
till de båda diodsträckorna i en duodiod enligt schemat
fig. 2, och när spänningar inkomma på kretsarna uppstå
på vanligt sätt likström i respektive belastningsmotstånd
Ri och Ro. Tvenne blockkondensatorer av tillräcklig
storlek sörja för att modulationen icke vidarebefordras och
att anordningens tidskonstant blir av lämplig storlek. Om
vi tänka oss, att krets I icke tillföres någon
växelspänning, medan däremot mellanfrekvens inkommer på krets
II, får diodens katod positiv spänning genom
spänningsfallet i Ro. Inkommer nu mellanfrekvens även på krets
I, erhålles ett spänningsfall också över motståndet Ri.
Detta spänningsfall har sådan riktning, att det motverkar
spänningsfallet över R2 och i det fall kretsarna få samma
tillförda mellanfrekvensspänning och Ri = Ro, blir
totala spänningen över motståndet Ri -)- R2 noll. Detta kan
man anse som anordningens viloläge. Om en
frekvensförskjutning i endera riktningen skulle ske i mottagarens
mellanfrekvens, kommer den ena av kretsarna att
tillföras mera energi och den andra mindre. Balansen i
motstånden Ri och Ro blir störd och den spänning, som sedan
tillföres frekvenskontrollröret blir antingen positiv eller
negativ, beroende på åt vilket håll frekvensavvikelsen
skett.
I fig. 3 återfinnes en typisk kurva över
regleringsspänningens beroende av frekvensavvikelsen. Det bör
observeras att det frekvensområde, inom vilket regleringen
sker, ej göres större qn ungefär ett stationsavstånd på
var sida om medelfrekvensen. Om regleringsområdet är
för stort kan det inträffa att en svag station, som
avlyssnas, genom fading blir så svag, att en starkare
grann-station, som ligger med frekvensen inom
regleringsområdet, tager överhanden och blir inreglerad. Mellan två
ungefär lika starka stationer kunna vid fading vissa
komplikationer tillstöta. Om emellertid regleringsområdet
gives en total bredd av 8 à 15 kc/s torde risken för dylika
frekvenshopp vara tillräckligt liten.
Den discriminatorkoppling, som vi nu sysslat med, är
ju förhållandevis komplicerad och vid systemets trimning
finnas stora svårigheter. Konstruktionen är nog så pass
besvärlig och känslig för fel att den icke kan anses fullt
lämplig för användning i kommersiella
rundradiomottagare. De senare åren ha en del förbättrade kopplingar
framkommit, men åtskilliga av dem hava icke
offentliggjorts eller kommit till praktisk användning. I fig. 4
finnes en tämligen ny koppling, som har den fördelen,
att icke något extra rör utöver andra detektorn behöves.
Denna utgöres av en duodiod med separata katoder och
levererar såväl likspänningen till den automatiska
volymkontrollen som spänningen till den automatiska
frekvenskontrollen. Alla de tre avstämda kretsarna i schemat
äro avstämda till mellanfrekvens. Kopplingens verkan
grundar sig på fasskillnaden hos spänningarna i
primär-och sekundärlindningarna hos en mellanfrekvenstrans-
Fig. 4. Nyare diskriminatorkoppling med tre kretsar, vilka alla
äro avstämda till mellanfrekvensen. Verkan grundar sig på
fasolikheten mellan primär- och sekundärlindningens spänningar i
en mellanfrekvenstransformator. I detta fall utgöras lindningarna
av kretsarna B och C. Samma rör användes för frekvenskontroll
och som andra detektor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
