Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!)1
POPULÄR RADIO
senare åren har av Handelsdepartementet särskilt
tillkallade sakkunniga utarbetat betänkande rörande lagen om
elektriska anläggningar av 1902. Vissa ändringar ha här
införts, som kunna medföra, att lagen om radiostörningar
automatiskt kommer till. Samarbetsdelegationen har i ett
yttrande till Telegrafstyrelsen just framhållit, att den nya
lagen kan tänkas få en sådan innebörd. Nästa steg blir då
helt enkelt att Kommerskollegium och övriga intresserade
myndigheter utarbeta särskild stadga rörande
radiostörningarna. Det betyder med andra ord, att frågan om
radiostörningarna aldrig, utom beträffande tredskarna,
skulle komma att behandlas inför juridiskt forum. En
sådan stadga för radiostörningarna skulle bli fullt
analog med nu gällande stadga rörande elektriska
starkströmsanläggningar. Jag vet icke, om proposition
framlagts till innevarande års riksdag rörande lagen ifråga.
Dock finns all anledning att nu ej forcera frågan.
I samband med radiostörningsverksamheten finns att
anteckna många både lustiga och sorglustiga fall — fall,
då innehavare av störande apparat vägrar att sätta på
skydd, som av telegrafverket tillhandahålles gratis och
där den störde och klagande själv är ägare av den
störande apparaten etc. Det finns även fall av större intresse
och som ha principiell innebörd. Försäljare, som vilja
göra reklam för sina radioapparater, lämna ofta
upplysningar, att just med den och den apparaten behöves
varken antenn eller jordning. Försäljaren tillägger kanske
försiktigt, att om det skulle uppstå störningar, så är det
bara att skriva till Telegrafstyrelsen, så kommer saken
att avhjälpas. Det är självklart, att statens störningstjänst
icke tillkommit för denna uppgift. I samarbete med
Svenska Radiointressentförbundet ha vi förra året
utgivit ett Meddelande angående antenners anordnande —
Meddelande nr 13 — just för att på detta område sprida
större kännedom om vad som bör göras och icke göras.
Det är i själva verket ett otroligt stort antal störningar
från felaktiga antenner, felaktiga mottagare, rörfel etc.,
som allmänheten tror härröra från någon motor i
närheten eller ofta från någon granne, med vilken man icke
kan dra jämt. Frågan otn antenner är ett ömtåligt
spörsmål. Såsom aviserades i det nu utkomna meddelandet,
komma vi framdeles att utge fortsatta anvisningar,
behandlande antenner med skärmad nedledning samt
transformatorantenner. På detta område tarvas alldeles
särskild propaganda, alldenstund antennskoj icke är
sällsynt på radiomarknaden.
En fråga, som säkert alla de närvarande haft anledning
att undra över hur den ligger till, är spårvägsstörningarna.
Det är ett otacksamt ämne att diskutera, eftersom föga
ännu blivit åtgjort åt dessa störningar. Jag kan emeller-
tid meddela, att en hel del undersökningar blivit utförda,
men att beslut om åtgärder ännu återstår. Under tidigare
år har det varit svårt att komma till tals med
spårvägsintressena. Numera åter vill jag tacksamt konstatera, alt
vi ha ett gott samarbete med Sv. Spårvägsföreningen
ävensom att föreningen är mycket intresserad av att få frågan
om spårvägsstörningarna löst. Om någon i dag ställer
direkt fråga till mig, vilken bygel som skall användas,
och vilken som är bäst för att bli spårvägsstörningarna
kvitt, vill jag säga, att därom vill jag i dag icke uttala
mig. Vi veta, att kolbygeln är bra, vi veta också, att
Äng-ström-bvgeln enligt de prov, som gjorts, är bra, och det
finns slutligen andra bygelkonstruktioner, anordningar
med kondensatorinkoppling o. s. v. Liksom i tidigare fall
anlägga vi på denna fråga även ekonomiska synpunkter.
Det kommer därför att draga en viss tid, innan
undersökningarna äro slutförda. En del förundersökningar ha
emellertid gjorts. På gemensam bekostnad ha ett tiotal
Ä-byglar utplacerats i Göteborg, Gävle, Hälsingborg,
Jönköping, Uppsala med flera städer för att få
drifterfarenheter från dessa byglar. Byglarna ha befunnits ha en
livstid upp till och över 40 000 vagnkilometer, under det
att vanliga byglar, som användas exempelvis i
Stockholm, normalt endast gå 15 000 vagnkilometer. Vi ha
också gjort mätningar i Hälsingborg både på Å- och
kolbyglar, som i störningshänseende befunnits likvärdiga.
Samtidigt ha vi satt upp kondensatorer i Stockholm för
att utröna, huruvida särskilt utsatta platser kunna
skyddas genom ett mindre antal kondensatorer. Sålunda ha
kondensatorer inkopplats längs halva Skeppsbron och
Norrbro. Likaså ha vi fördubblat antalet kondensatorer
på Hantverkaregatan. Jag skall icke gå närmare in på
spårvägsproblemet. Det må vara nog sagt, att arbetet
därmed normalt fortgår och att resultatet kommer att i sinom
tid föreligga oaktat de förseningar, som inträtt. Någon
anledning till pessimism finns emellertid under inga
fölhållanden.
Jag har framfört vissa glimtar och brottstycken ifrån
störningsfronten, från de arbeten, som gjorts under åren
för att komma rundradions fiende nr 1, störningarna, till
livs. Vad som vidare kan intressera är möjligen vad som
förestår oss i nästa etapp. Jag har härvidlag några saker
på hjärtat, som jag vill framföra i form av önskemål.
Det första gäller åstadkommande av märkning av
vanlig elektrisk materiel, främst hushållsmateriel, att den är
störningsfri. I och med att elverken infört bestämmelser
om att störande materiel icke får anslutas till elverkens
nät, frågar sig givetvis allmänheten: var kan jag få köpa
garanterat störningsfria apparater. Egentligen finns det
redan ett stort antal sådana apparater och maskiner, men
Forts, a sid. 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
