Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
POPULÄR RADIO
order från hela tyska riket. Man gör här allt för att hålla
amatörintresset vid liv, delar ut specialtryck över
lockande amatörkonstruktioner, sprider välinformerande
kataloger och säljer billiga handböcker, som för många
bli ett »Sesam öppna dig». Visserligen reduceras
radioamatörernas antal undan för undan, men Tyskland har
dock en trogen armé av »Radiobastler», som enrolleras
dels bland de tekniskt studerande och dels inom
radioindustrien. En radiohandlare sade mig, att inom varje
tysk radiofabrik fanns det många, som med brinnande
intresse hängåvo sig åt radiobygge och experiment i akt
och mening att förkovra det egna kunnandet till förmån
Fig. 2. »Deutsches Museum» i München — en sevärdhet för alla
tekniker. Den stora utställningen för elektroteknik inrymmer en
starkströms- och en svagströmsavdelning. Den senare bjuder på
mycket i radiovåg, som är av intresse för såväl fackmän som
amatörer.
för en bättre anställning, kanske via någon liten
uppfinning, ledande till förenklad fabrikation.
På tal om radiofabrikation konstatera vi, att
monterings- och tempoarbete till övervägande del ombesörjes
av kvinnlig arbetskraft. Här och där ser man »löpande
band», men i huvudsak går all fabrikation i den
konventionella tyska stilen. Man kan ej undgå att lägga märke
till de anslagstavlor, skyltar och fotografier, som hängts
upp överallt i verkstadslokalerna. Hälften av dessa
skyltar visa händer med avklippta fingrar och dylikt, som
stimulera arbetaren till större aktsamhet inför arbetets
faror. Den andra hälften innehåller tänkvärda satser ur
regimens grundsanningar jämte bilder av »Der Führer»
i olika ställningar. Icke att förglömma äro alla de
skyltar, på vilka man läser, att en god fosterlandsvän tager
vara på varje litet mässings- och kopparspån han hittar
och lägger det i en särskild härför uppsatt låda. — Det
är ont om metall i Tyskland.
Efter besök på några olika fabriker får man ett starkt
intryck av, att det är fart och rusch på Tysklands
svag-strömsindustri just nu. Man arbetar dock inte i blindo
genom att sätta in alla krafter på att få upp
dagsproduktionen, utan man planerar för framtiden genom att mer
eller mindre kollektivt stödja den tekniska forskningen.
Det finnes därför flera forskningsinstitut i Tyskland, som
trots det nuvarande ekonomiska läget arbeta med mycket
stora resurser och därför verkligen kunna åstadkomma
något på rimlig tid. När komma vi så långt här i Sverge?
Dessutom finns ju forskningsinstitut, som helt bekostas
av staten och vilkas försöksprotokoll i regel ej äro
offentliga — tyvärr. Men så går det också rykten om att dessa
institut arbeta dag och natt med dödsstrålar och annat
av intresse för krigsindustrien. På tal om dessa institut,
som mer eller mindre oförtjänt ha fått en gloria av
»hemlig tjänst» kring sitt namn, skola vi kanske ta en titt på
»Institutet för svängningsforskning» i Berlin.
»Institut für Schwingungsforschung».
Denna institution har på sista tiden fått allt större
betydelse för radiotekniken och radioindustrien i Tyskland.
Ursprungligen var namnet »Heinrich Hertz Institut für
Schwingungsforschung», men den glädjen är all, sedan
man kom underfund med att Hertz var jude. (Hur går
det för övrigt med enheten kilohertz?) Såsom institutets
namn anger, sysslar man med undersökning av
svängningar, icke blott elektriska sådana utan även svängningar
av akustisk och mekanisk natur. Vid tiden för mitt besök
var man ivrigt sysselsatt med experiment inom det
elektroakustiska området. Sålunda arbetade i ett akustiskt
provrum Dr. Grützmacher med ultraljudvågor, vilka som
bekant under de senaste åren tilldragit sig ett enormt
intresse. Han nedsänkte en speciell kristallhögtalare i en
skål med olja, så att kristallen kom att befinna sig
ungefär en decimeter under vätskeytan. Då kristallen
påtrycktes en växelspänning med relativt stor amplitud och
frekvensen 375 kc/s (d. v. s. våglängden 800 m), så
uppsteg en oljepelare från vätskeytan och bildade en vacker
liten springbrunn. Fenomenet ser rätt lustigt ut men är
ingalunda någon nyhet för dagen. Om man tog sig orådet
före att hålla ned en glasstav i vätskan, resulterade detta
rätt snart i brännblåsor på fingrarna.
I en särskild apparat kunde Dr. Grützmacher
undersöka utseendet hos olika ultraljudfält samt skilda
materials ledningsförmåga för ultrafrekvent ljud. Som
väntat var visade ultraljudvågorna synnerligen utpräglade
riktegenskaper. Tyvärr var det omöjligt få veta något om
ultraljudexperimenten med stor effekt.
Speciellt intresse tilldrog sig institutets anordningar
för mätning av ljudisolation m. m. hos väggar av olika
material. Apparaturen var ungefär densamma som den,
vilken användes vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
Man hade sålunda tvenne rum, skilda åt av den vägg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
