Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
POPULÄR RADIO
Fig. 2. Kopplingsschema för det logaritmiska motståndet i fig. 4.
Motstånden skola ha följande värden:
R,=100 ohm.
R,=200 ohm.
R,=700 ohm.
R,=2 000 ohm.
Ri=7 000 ohm.
Re=20 000 ohm.
R,=70 000 ohm.
med fullt utslag för 1 mA. Detta kan användas i
rörvolt-mätare samt i en högfrekvensoscillator som
gallerströms-instrument (»grid-dip meter»). Genom påkoppling av
shuntar kan man utöka mätområdet uppåt. Känsligare
instrument bruka vara avsevärt dyrare.
Längst till vänster i bilden ses en Weston-voltmeter med
tre mätområden: 0—10/250/750 V. En sådan mäter alla
förekommande likspänningar och är mycket praktisk och
behändig. Strömförbrukningen är endast 1 mA vid fullt
utslag, motståndet alltså 1 000 ohm per voit.
Till vänster om de stora mA-mätarna i mitten av bilden
ses ett termokors, monterat i en rörsockel. Det användes
i kombination med ett känsligt likströmsinstrument för
mätning av tonfrekvent och högfrekvent växelström upp
till 15 mA. På ett likströmsinstrument för 1 mA fås ett
utslag av endast några få skaldelar vid fullbelastat
termokors, varför ett känsligare instrument erfordras.
Termokors finnas även för starkare växelströmmar.
Vilka av dessa omtalade instrument äro nu nödvändiga?
Ja, det beror alldeles på vilka mätningar som skola
utföras. En voltmeter för likström samt en för växelström
— om man arbetar med växelströmsapparater —
eventuellt kombinerade i ett och samma instrument, samt en
eller annan milliamperemeter, medgivande mätning av
strömstyrkor upp till t. ex. 500 mA, äro nog de
instrument som man har största behovet av.
Antag å andra sidan att en Mavometer för likström är
enda tillgängliga instrumentet. I så fall är frågan, vilka
shuntar och motstånd som äro mest behövliga. Härmed
ett förslag: shuntar för 10, 75 och 500 mA samt
förkopplingsmotstånd för 7,5, 50 och 250 voit. Ytterligare
ett förkopplingsmotstånd för högre spänningar är dock
önskvärt, i synnerhet vid arbete med
växelströmsmottagare. Av vikt är att ej »ojämna» shuntar och motstånd
väljas, t. ex. 30 voit, varvid man måste multiplicera med
en viss faktor, vilket är besvärligt. Med de ovan
föreslagna värdena läser man med någon övning av direkt
på Mavometerns skala.
Enkla variabla motstånd för experiment.
Vid experimentarbete har man stort behov av variabla
motstånd och potentiometrar. Mindre skjutmotstånd på
något tusental ohm äro särdeles användbara, i det att de
tåla hög belastning, kanske några hundra milliampére.
För övrigt bör man ha några potentiometrar av
trådlin-dad, 5 W typ med olika värden, t. ex. 200, 1 000, 5 000
och 10 000 ohm, monterade på små plintar, gjorda av
en remsa aluminiumplåt och försedda med tre
kontakthylsor, isolerade från metallen. Helst bör metallplinten
vara isolerad från potentiometern, så att man ej riskerar
stötar eller kortslutningar. Potentiometrarna kunna
givetvis användas som variabla motstånd. En sådan
potentiometer visas längst till vänster i figurerna 4 och 5. Den
är av märket »Kabi».
Fasta motstånd på några tusen ohm, bestående av s. k.
asbesttråd eller motståndskordel, upplindad på en
lämplig stomme, som i sin tur är monterad på en basplatta
med kontakthylsor för motståndstrådens ändar, äro även
bra att ha, t. ex. då man vill taga ut olika spänningar
från likströmsnätet. Med hjälp av krokodilklämmor gör
man lätt uttag var som helst på motståndstråden.
Mitt i fig. 4 ses ett variabelt motstånd, monterat på
en större aluminiumplint. Detta motstånd, som visat sig
vara till stor nytta vid olika tillfällen, är reglerbart i
ungefär logaritmiska steg mellan noll och 100 000 ohm.
Kopplingsschemat med utsatta motståndsvärden visas i
fig. 2 och motståndet underifrån i fig. 5. Omkopplaren
ger i ordning följande motståndsvärden: 0, 100, 300,
1000, 3 000, 10 000, 30 000 och 100 000 ohm.
Motstånden äro utförda av kordel med olika ohmtal: Ri och
R, 2 000, R3, R4 och Rs 10 000 samt R0 och R7 100 000
ohm per meter. (I fig. 5 saknas dock R7. Vidare har
detta motstånd intet nolläge.)
På så sätt erhåller man ett motstånd med mycket stort
regleringsområde,«låt vara att det är rätt stora hopp
mellan de inställbara värdena. Bättre vore med 0, 100,
200, 500, 1 000, 2 000, 5 000 ohm etc. Trots detta är det
beskrivna motståndet mycket användbart. Det duger även
för måttligt hög tonfrekvens, t. ex. 400 och 800 p/s.
Genom att linda motstånden pà en stomme skulle bättre
luftkylning erhållas och därigenom större belastbarhet,
vilket vore önskvärt bl. a. vid användning av motståndet
Provad
högt.
Fig. 3. Anordning jör jämförande prov mellan två högtalare, vilka
medelst en omkopplare växelvis anslutas till en
tonfrekvensgene-rator. Vid hastig omkoppling kan man lätt med örat avgöra, vilken
högtalare som är bäst vid olika frekvenser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
