Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
155)
Fig. 4. Några variabla motstånd och kondensatorer, avsedda för
experimentändamål. 1 främre raden ses från vänster en
potentiometer, monterad på metallplint, vidare ett motstånd, reglerbart
i logaritmiska steg mellan O och 100 000 ohm samt slutligen en
vridkondensator på 1000 pF med ebonitisolation mellan
stator-och rotorskivorna. 1 bortre raden ses från vänster en kondensator,
variabel upp till 15 500 pF i steg om 500 pF, en vridkondensator
på 1 000 pF med luftisolation samt en kalibrerad normalkondeni
sator på 670 pF.
som belastning efter en likriktare för bestämning jv
spänningen vid olika strömuttag. Man får alltid vara på
sin vakt, så att man ej överbelastar sina motstånd och
potentiometrar. Man kan ju känna efter att de ej bliva
heta, men detta går dock ej för sig vid exempelvis s. k.
dekadmotstånd, som vi senare skola komma till.
Kordelmotstånden böra uppmätas i en
motståndsbrygga; att mäta med tumstock ger mycket osäkra resultat.
Populär Radio lämnar gärna upplysning om firmor som
utföra uppmätning av motstånd, kondensatorer m. m.
Variabla kondensatorer.
Vridkondensatorer höra till de mest nyttjade
utensilierna vid experiment med högfrekvens. Man kan
använda helt vanliga avstämningskondensatorer, men om det
gäller att kalibrera kondensatorn, är en typ med
halvcirkelformiga skivor och utan slitsar att föredraga. En
sådan »normalkondensator»3 kan användas för en hel
del olika mätningar, bl. a. för kapacitetsmätning4. För
övrigt behöver man några stycken variabla kondensatorer
med olika kapacitetsvärden, t. ex. 25, 100, 500 och 1 000
pF, monterade på plintar eller i små lådor eller
skärmburkar och försedda med klämskruvar eller
kontakthylsor. (Lämpligast äro klämskruvar, försedda med hål för
banankontakter.) En kondensator med stor kapacitet
erhåller man genom att parallellkoppla sektionerna i en
2- eller 3-gangkondensator, som inbygges i en passande
låda. Ofta kan det vara fördelaktigt att ha kondensato-
3 »Från vårt laboratorium», Populär Radio, oktober 1935.
* »Från vårt laboratorium», Populär Radio, aug. och okt. 1935.
rerna skärmade i en metallåda, som därvid anslutes till
rotorkontakten.
I fig. 4 visas några olika vridkondensatorer. Den med
ebonitisolation (i form av tunna blad mellan skivorna)
kan endast användas i sådana fall, där förlusterna spela
mindre roll. Längst till vänster i bortre raden ses en
speciell kondensator, sammansatt av fem
glimmerisole-rade delkondensatorer om 500, 1 000, 2 000, 4 000 och
8 000 pF, vilka kunna in- och urkopplas med hjälp av
knivomkastare. Kapaciteten kan sålunda varieras mellan
500 och 15 500 pF i steg om 500 pF. Denna kondensator
är mycket bekväm att använda i stället för att ha ett
stort lager av lösa kondensatorer med olika värden, som
äro besvärliga att koppla in i tur och ordning och ej
möjliggöra variation av kapaciteten i små steg. Vill man ha
kontinuerlig reglering, kan man parallellkoppla denna
kondensator med en variabel på 500 eller 1 000 pF.
En sådan stegvis variabel kondensator kan man lätt
själv tillverka. Omkastarna kunna vara vanliga
strömbrytare (helst sådana med gnidning mellan
kontaktytorna, så att de hålla sig rena) eller eventuellt korta sladdar
med banankontakter, för var och en av vilka finns en
kontakthylsa och ett blindhål i panelen.
Dessa kondensatorer med kapaciteter på flera tusen
pikofarad finna användning bl. a. vid experiment med
lågfrekvens, t. ex. för avstämning av en
tonfrekvensgene-rator som skall alstra svängningar av viss frekvens eller
för utprovning av lämplig shuntkondensator över
högtalaren i en radiomottagare.
Vågmätare och högfrekvensgeneratorer.
En vågmeter (frekvensmeter) användes för bestämning
av våglängd eller frekvens. Man skiljer mellan
absorp-tionsvågmätare och heterodynvågmätare. Den
sistnämnda typen är intet annat än en högfrekvensgenerator eller
Fig. 5. Till vänster ses potentiometern i fig. 4 underifrån, till höger
det logaritmiska motståndet, där R? ännu ej är inkopplat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
