Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
155)
Fig. 7. Absorptionsvågmeter jör kortvåg, täckande med de tre
utbytbara spolarna området 15—200 m.
för vanliga behov. Emellertid är kalibreringen efter
rundradiostationer rätt så besvärlig odh tidsödande,
varför man i regel använder en s. k. frekvensnormal, d. v. s.
en speciell oscillator med kvartskristall, s. k.
kristalloscillator. En sådan visas till höger i fig. 8. Den består av en
kvartskristall, slipad för 100 kc/s (befinner sig i den
runda kapseln eller »kristallhållaren» till vänster på
basplattan), ett rör samt en honeycombspole. Den alstrade
frekvensen är noggrann på 25 p/s när, motsvarande ett
fel av endast 0,025 %. Kristallen har mycket ringa
temperaturkoefficient; i praktiken får man dock räkna med
större fel än ovan angivits på grund av temperaturens
inverkan och andra orsaker, men frekvensnoggrannheten blir
i alla fall mycket stor.
Denna kristalloscillator alstrar en stor mängd
övertoner, alla med ett inbördes avstånd av 100 kc/s. Den
procentuella noggrannheten blir lika stor för övertonerna
Fig. 8. Till höger kristalloscillator jör 100 kc/s, till vänster en
övertonsrik hjdlposcillator jör 1 000 kc/s. Dessa apparater alstra
normalfrekvenser jör kalibrering av vågmätare.
som för grundtonen. Man får sålunda ett helt spektrum
av noggrant kända frekvenser, som kunna användas vid
kalibrering av vågmätare. Inom t. ex. långvågsområdet
få vi frekvenserna 200 och 300 kc/s (andra och tredje
övertonerna) som fasta kalibreringspunkter och inom
mellanvågsområdet 500, 600, 700 o. s. v. ända till 1 500
kc/s.
På kortvåg komma övertonerna att ligga alltför tätt och
bli dessutom allt svagare, ju högre ordningstal de få,
varför en hjälposcillator (synlig till vänster i fig. 8),
avstämd för 1 000 kc/s, är till stor nytta. Denna, som är av
övertonsrik typ (vanligen användes en s. k.
multivibra-tor), alstrar kraftiga övertoner ända ned till
ultrakort-vågsområdet. Den synkroniseras med kristalloscillatorn,
så att samma procentuella noggrannhet gäller för
övet-tonerna till hjälposcillatorn.
Det räcker ej att kalibrera en gång för alla, utan
vågmetrarnas kalibrering måste kontrolleras gång efter
annan, så att man vet att den stämmer. För noggranna
resultat måste man hålla vissa konstanta anod- och glöd-
Fig. 9. Ett par lågfrekvensförstärkare för olika ändamål. Till
vänster en oscillografförstärkare med ringa fasdistortion och stort
frekvensomfång, till höger en förstärkare med Loeutes trippelrör
3 NFB, vilken användes bl. a. vid bryggmätningar.
spänningar på rören i vågmetrarna, d. v. s. samma
spänningar som använts vid kalibreringstillfället.
Direkt uppvärmda rör (batterirör) äro att föredraga
framför indirekt uppvärmda då det gäller vågmätare,
emedan de indirekt uppvärmda rören utveckla rätt
mycket värme, så att temperaturen i röret och omkring
spolar och avstämningskondensator varierar i ganska hög
grad, innan jämvikt uppnåtts, och detta inverkar
ofördelaktigt på frekvensstabiliteten. En vågmeter med indirekt
uppvärmt rör måste sålunda i allmänhet stå på
uppvärmning en stund, innan man kalibrerar eller använder den.
Apparater för akustiska prov samt lågfrekvensmätningar.
Under denna rubrik skola vi först behandla en del
apparater, som varje serviceman och amatör redan har. En
högtalare av elektrodynamisk typ, med uttag på träns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>