- Project Runeberg -  Populär Radio / 1937 /
195

(1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. September - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POPULÄR. RADIO

195

LABORATORIE

Forts, från föreg. nr.

INSTRUMENT

H ögfrekvensmätningar.

Rörvoltmetern är lika användbar för mätning av
högfrekvent växelspänning. Även här måste man vid
förstärkningsmätningar alstra en känd spänning, som matas
in på förstärkarsteget, varvid utgångsspänningen mätes
med en rörvoltmeter. För alstring av små, kända
växelspänningar användes en signalgenerator.

En högfrekvensoscillator är användbar för ett flertal
mätningar och undersökningar. Är frekvensen känd, kan
man t. ex. med hjälp av en kalibrerad vridkondensator
mäta induktansen hos radiospolar samt bestämma deras
egenkapacitet. Även förlusterna i svängningskretsar kunna
mätas, ehuru ej lika bekvämt som med en dynatron (se
nedan). Smärre kondensatorer kunna med lätthet mätas4,
i vilket fall förutom oscillatorn fordras en svängande
detektor, för så vitt man ej har en oscillator med
galler-strömsmätare, vilken i så fall tjänar som indikator.
Härvid inkopplas den mätta kondensatorn på en yttre
svängningskrets, vilken har normalkondensatorn som
avstämningskondensator.

Dynatronen är ett mycket användbart instrument, då
det gäller att mäta förlusterna i svängningskretsar eller
med andra ord kretsarnas godhet eller Q-värdet. (Ju
mindre förluster kretsen har, desto större är Q-värdet.)
Dynatronen kan lätt kopplas upp på en träplatta. Fig. 12
visar till höger en provisoriskt anordnad dynatron med
röret B 2052 T, som matas med glödström och
anodspänning från likströmsnätet. (Ett direkt uppvärmt rör är i
allmänhet för klent för att kunna med framgång
användas.) Vid framkanten på basplattan ses en potentiometer,
med vilken gallerförspänningen regleras. En
kortvågsspole och en normalkondensator med små förluster ses
anslutna till dynatronen. Med måttlig negativ
förspänning på gallret (ev. positiv förspänning) alstras
svängningar; förspänningen ökas nu (göres mera negativ),
tills man kommer till en punkt, där svängningarna
upphöra. En svängande detektor eller en oscillator med
hörtelefon användes som indikator. Ju bättre spolen och
kondensatorn äro, desto mer negativ kan man göra
gallerförspänningen, innan svängningarna upphöra.
Potentiometerns inställning blir därför ett mått på kretsens
godhet, och med denna enkla anordning kan man göra jäm-

förelsemätningar mellan olika spolar och kondensatorer.

Vill man göra absoluta mätningar, måste dynatronen
kalibreras. Detta kan ske med hjälp av en
mikroampere-meter, som inkopplas i rörets anodkrets tillsammans med
ett litet batteri och en omkastare. Man mäter
anodströms-ändringen för visst spänningstillskott och beräknar härav
rörets negativa inre motstånd vid olika inställningar av
potentiometern. Vid svängningens upphörande är det
negativa inre motståndet lika stort som kretsens
parallellmotstånd (dynamiska motstånd), varigenom det senare
blir känt. För noggranna mätningar användes en speciell
brygga vid kalibreringen i stället för den ovan omtalade
anordningen.

Dynatronen är även användbar som
laboratorieoscillator och som vågmeter. Dynatronvågmetern anses som den
bästa vågmetern, då det gäller hög grad av noggrannhet.
Dynatronen har tidigare avhandlats i Populär Radio8.

Apparater för bryggmätningar.

De flesta av de ovan beskrivna apparaterna äro ganska
enkla att tillverka och även att kalibrera. Vi komma
emellertid nu in på ett område — bryggmätningarnas —
där man ej gärna själv kan åstadkomma annat än ganska
primitiva saker. Vi kunna här ej närmare ingå på
mät-bryggornas princip och konstruktion utan skola endast
i korthet omnämna deras användning. De äro
huvudsakligen avsedda för mätning av motstånd, induktans och
kapacitet. Man kan skilja mellan enklare bryggor,
avsedda för bekväm och snabb uppmätning av motstånd,
induktansspolar och kondensatorer med någorlunda
hygglig noggrannhet, och precisionsbryggor, avsedda för
ytterst noggranna mätningar. Fig. 13 visar en enkel och
praktisk motståndsbrygga (Wheatstonebrygga) med
släp-tråd, utspänd längs periferien av den runda skivan till
höger. Den vridbara armen förmedlar kontakten med
släptråden och är försedd med en visare för den vita
skalan, synlig runt skivan. Skalan är graderad direkt i
ohm. Omkopplaren till vänster ger tre mätområden: 0—
1 000/10 000/100 000 ohm. Bryggan har ett inbyggt 4,5
V torrbatteri, och som indikator användes ett känsligt

8 »Dynatronen, ett värdefullt hjälpmedel för den experimenterande
amatören», Populär Radio, februari 1935.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popradio/1937/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free