Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. September - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
POPULÄR RADIO
Fig. 14. Några motstånd och normaler, använda vid
bryggmätningar. I främre raden ses från vänster en dekadmotståndsenhet,
en kapacitetsnormal och en induktansnormal. 1 bortre raden till
vänster en dekadmotståndsenhet av annat fabrikat, till höger ett
s. k. rationsmotstånd. Dekadmotståndet i främre raden är från
Hartmann & Braun, de övriga motstånden samt induktans- och
kapacitetsnormalerna äro av Prahns tillverkning.
likströmsinstrument (till vänster på panelen). Vid
vridning på omkopplaren införas olika stora motstånd i en
av bryggrenarna. Dessa motstånd äro normalmotstånd,
med vilka det mätta motståndet jämföres.
Samma slags brygga kan användas för induktans- och
kapacitetsmätning, blott batteriet ersättes med en
summer, likströmsinstrumentet med en hörtelefon och
normalmotstånden med induktans- resp. kapacitetsnormaler,
vilka lämpligen kunna anslutas till klämskruvar på
panelen. Vidare fordras ett variabelt motstånd för
balansering av förlustmotstånden hos spolar och kondensatorer.
Som vi se måste mätningen ske med växelström, så snart
vi ha att göra med annat än ohmska motstånd.
Sådana enkla bryggor som de här ovan beskrivna kan
man naturligtvis själv framställa9, men normalerna måste
i allmänhet köpas. Vi hänvisa för övrigt till en av
Populär Radios handböcker10, i vilken en hel del
mätbryg-gor ingående beskrivas.
I finare bryggor, avsedda för noggranna mätningar,
ingå precisionsmotstånd, vilka betinga mycket höga priser
på grund av den stora noggrannheten, kanske 0,1 %. Ofta
kopplar man upp bryggor av dylika motstånd
tillsammans med erforderliga induktans- och kapacitetsnormaler,
detta för att ej behöva ha flera mätbryggor för olika slags
mätningar. I fig. 14 visas några dylika precisionsmotstånd
och normaler. Av dekadmotstånden måste man ha minst
fyra enheter på resp. 10X1, 10X10, 10X100 och 10X
1 000 ohm, vilka sammankopplas och bilda ett motstånd
på 11 110 ohm, variabelt i steg om 1 ohm. Ofta äro
enheterna redan från början sammanbyggda i en låda, vilket
är bekvämare. Rationsmotståndet ersätter släptråden i
den enklare bryggan men är dock fast, varför man måste
ha andra variabla element, såsom dekadmotstånd,
nor-malkondensatorer (variabla) och variometrar. Till
bryggan hör vidare en strömkälla, bestående av en summer
eller en tonfrekvensgenerator, samt en hörtelefon, ev.
med förstärkare. Skärmade anpassningstransformatorer
samt vissa andra detaljer höra även till utrustningen.
Det finns även speciella typer av mätbryggor, t. ex.
sådana för frekvensbestämning och distortionsmätning,
men vi skola ej här ingå på dessa. F. ö. kan nämnas, att
mätbryggorna ha mycket stor betydelse inom
radiomättekniken.
Vi skola i fortsättningen mera ingående beskriva en del
av de ovan omtalade apparaterna, som äro av allmänt
intresse, såsom dynatron och kortvågsoscillator. W. S.
° Se bl. a. »En motståndsbrygga», Populär Radio, juni 1934.
10 M. Holmgren: »Radioteknisk handbok», del I.
ELEKTROLYTKONDENSATORER.
Forts, frän sid. 185
Genomslagsspänningen hos elektrolytkondensatorerna
visar sig vara beroende av elektrolyten specifika motstånd
q, vilket sammanhänger med att den från elektroden
utsända strömmen med ökad jonkoncentration avger mera
elektroner till dielektrikum med gnistbildning och
genomslag som följd. Enligt det föregående kan det specifika
motståndet hos elektrolyten icke höjas över ett bestämt
gränsvärde.
Temperaturens inflytande.
Temperaturen påverkar i första hand elektrolytens
ledningsförmåga, vilken stiger med ökad temperatur,
motsvarande ett minskat seriemotstånd R. Vid
temperaturstegring ökar vidare tätheten och hastigheten hos de fria
jonerna, vilket ger en ökning av förlustströmmen till det
tredubbla mellan 20—60° C.
Användning under drift.
På grund av den kontinuerliga syreutvecklingen med
samtidig oxidering av anoden växer oxidhinnan i
tjocklek, vilket yttrar sig som en långsam kapacitetsminskning.
Den obetydliga förlustströmmen medför dock enligt prov
endast en minskning av ca 0,8 /uF hos en 10 /Æ
kondensator, vilken under ett år stått under en spänning av
450 voit.
Då elektrolytkondensatorn under några månader varit
urkopplad, flyter vid förnyad inkoppling en tämligen
stor ström under de första sekunderna. Den avtager
emellertid fort nog och uppnår efter ett par minuter samma
låga värde som rådde före urkopplingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
