Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Inspelningsskivor, deras fabrikation och användning, av ingenjör Erik Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II POPULÄR RADIO
~itispelnui (js-
SKIVOR
deras fabrikation och
användning
Av ingenjör Erik Lindström
(Svenska Radioaktiebolaget-, Stockholm)
örst en återblick på tillkomsten och utvecklingen
1531 av amatörinspelningsskivorna.
M Före den elektriska inspelningens tid fanns det
visserligen en och annan enklare apparat, där man
genom att tala i en tratt fick något som skulle föreställa
den egna rösten förevigad på en vaxrulle. Proceduren var
helt mekanisk. Man lyckades aldrig eliminera de
besvärande resonanserna hos tratten och graverdosan.
Ljudvågorna som sådana har man i alla tider haft svårt
för att bemästra. I och med att man kunde omvandla de
akustiska svängningarna till elektriska och dessa i sin
tur till mekaniska, dessutom förstärkta till lämplig grad,
fick man ett mellanstadium, där korrektion för i det
närmaste alla felaktigheter kunde ske. För amatörinspelning
betydde detta ett stort steg framåt. Med en
kolkornsmikro-fon av enklaste slag, ett par rörs förstärkare samt en
pickup som graverdosa fick man fram en acceptabel kvalitet.
Men vad graverade man in ljudvågorna på? Någon
mellanprocess med matriser och pressningar har man
varken råd eller tid med. Vaxet, som fortfarande
användes som första stadium vid de kommersiella
inspelningarna, är för amatören för ömtåligt, ohanterligt och tål
dessutom endast ett par avspelningar med extra lätt pick-up.
I slutet på 1920-talet började man i stället använda skivor
av metall, främst aluminium och zink. Skivorna kunde
avspelas omedelbart efter inspelningen med trä- eller
fibernålar. Två metoder för graveringen användes, dels
uppskärning av ett spår med skarp gravernål, dels
intäckning av spåret i den jämförelsevis mjuka plattan med en
trubbig safirnål. Den förra metoden, som i förbättrad
form fortfarande användes av en del firmor på grund av
de billiga skivorna, gav större register men mera nålbrus.
I den senare metoden var nålbruset mindre, men de höga
tonerna saknades totalt. En utveckling av denna senare
Ett förstklassigt inspelningsaggregat med dubbelt graververk.
Längst till vänster ett par kristallmikrofoner. Till höger därom
mikrofon- och huvudförstärkare.
metod var de skivor, i vilka spåret på förhand var
pressat. Materialet var celluloid, graverdosan styrde sig själv
i spåret och tryckte in ljudvågorna med en trubbig nål.
Frekvensområde och styrka voro mycket begränsade.
Modernare skivor.
Under tiden arbetade olika firmor på att få fram en
massa, som i möjligaste mån liknade vaxet. Gravernålen,
som skall vara skarpslipad, måste skära upp ett segt,
sammanhängande spån, ooh spåret måste visa en starkt
reflekterande, glänsande yta. Skivan skall utan några
invecklade procedurer omedelbart kunna spelas upp samt
utan alltför stor kvalitetsförsämring eller ökning av
nålraspet tåla vid ett 25-tal avspelningar med stålnålar.
Gelatinet visade sig en tid fylla alla anspråk. Med en
skarpslipad gravernål, ställd i 75° vinkel mot skivan,
fick man upp ett tjockt, sammanhängande spån.
Frekvensområdet var tillfredsställande, men på grund av
gelatinets jämförelsevis grova struktur blev nålraspet rätt
betydande. Dessutom påverkas gelatinet i högsta grad av
fuktighet och värme. Dessa skivor bliva relativt billiga
och användas fortfarande med tillfredsställande resultat
av nybörjare bland amatörerna. Avspelningen sker med
böjda stålnålar, och för att få minskad friktion mellan
nål och skiva ingnides denna efter inspelningen med
vaselin.
I och med framställandet av acetat- och
cellulosaskivorna tog amatörinspelningen eller nu rättare sagt
ateljéinspelningen riktig fart. Inspelningsateljéer hade redan
tidigare börjat uppstå i alla större städer i Europa och
Amerika. Här i Stockholm kunde man på Gröna Lund
få sin mänskliga fåfänga tillfredsställd genom att avnjuta
den egna rösten. Skivan är en talets spegel.
För rundradiobolagen betydde tillkomsten av förstklas-
l>lWiUluuUI|lllF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
