Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Inspelningsskivor, deras fabrikation och användning, av ingenjör Erik Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
POPULÄR RADIO
Fig. 1. Uppkomsten av ekofenomen genom deformering av väggen
till föregående spår.
siga inspelningsskivor ett oerhört framsteg i
reportagetjänsten. Visserligen hade det experimenterats mycket med
olika sorters band av stål, film och papper, och
förstklassiga bandapparater stå numera till förfogande för
upptagande av längre program. Fördelen med dessa
system är att de kunna spelas i timtal utan avbrott, och för
upptagning av t. ex. teaterpjäser äro de idealiska.
Vid ett reportage är dock förhållandet annorlunda. Där
vill man ofta ej sända ut allt som upptagits, utan endast
vissa avsnitt. Här visa sig skivorna överlägsna, och med
de uppspelningsapparater rundradion förfogar över kan
vid utsändningen ingen människa märka övergången från
en skiva till en annan. För arkivering av mera
sensationella tilldragelser äro skivorna både bekvämare och
hållbarare. För bevarandet av en viss inspelning på
stålband kopieras denna ofta över på skivor.
Det var 1932 som Svenska Radioaktiebolaget började
experimentera med skivor enligt cellulosametoden. Från
en blygsam början ha dessa experiment utvecklats till
en industri. Dessa skivor tillverkas i två kvaliteter och
fyra storlekar. Bästa kvaliteten har som bärande stomme
specialbeställd och impregnerad aluminiumplåt, 0,5 mm
tjock. Stora fordringar ställas naturligtvis på plåtens
jämnhet, då den minsta buckla eller fördjupning
omedelbart ger sig till känna på lackytan. Specialskivor med
0,9 mm tjock aluminium tillverkas också. Dessa lämpa sig
bra för matrisering, eller där det är fråga om mycket
noggranna inspelningar.
De skivor vilka som bärande del ha papp äro
naturligtvis billigare. Pappen är glättad och impregneras för
skadliga luftbildningar inuti pappen. Lackytan är aldrig
jämn som aluminiumskivans, strukturen framträder mer
eller mindre på ytan. Pappskivorna lämpa sig utmärkt för
amatörer som provskivor och för billigare inspelningar
i ateljéer samt att sändas som brev. Att sända det talade
Fig. 2. Snitt genom skiva med omodulerade spår.
ordet per post är ännu så länge något av en sensation för
mottagaren.
Lacken är lika på båda slagen av skivor. Den måste
vara hård utan att bli spröd, den måste vara mjuk utan
att verka degig. Ju hårdare den är, desto mer av de högre
frekvenserna kan man få med, men det är då risk för
att nålbruset blir för stort. En mjukare skiva är det lättare
att gravera i. Det gäller att finna den gyllene medelvägen.
För att få en brusfri skiva måste de ingående
beståndsdelarna i lacken vara av finaste kvalitet. Särskilt
cellulosan måste förete stor homogenitet. Efter stommens
lackbeläggning tillkommer så den besvärliga
torkningsproceduren, då luftens temperatur och fuktighet noga måste
mätas och korrigeras. Torkningstiden står även i ett visst
förhållande till lackytans storlek. Och så finns det något
som heter damm, den största fienden vid all slags
lackering. Den bästa tillverkningsplatsen vore någonstans på
ett skepp (obs. ej ångbåt) långt ute på havet. Men då
detta svårligen kan realiseras, måste andra metoder
tillgripas. Skivorna få torka i torkkamrar, i vilka insläppes
lagom mängd av noga filtrerad luft.
När skivan är torr, utstansas flera hål i mitten. Man
skulle tycka att det borde räcka med ett hål i centrum
för grammofonens axeltapp, men då skivorna exporteras
till olika utländska rundradiostationer, som var och en
Fig. 3. Vid gravering av skivor enligt cellulosametoden måste
nålvinkeln vara nästan 90 grader, för att nålbrus skall undvikas
vid avspelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
