Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Mätinstrument: Rätt instrument på rätt plats, av ingenjör Erik Andersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
POPULÄR RADIO
Fig. 6. Principschema jör termoinstrument.
mättransformator, bestående av en primärlindning med få
varv och en sekundärlindning med många varv. I fig. 5
visas till höger principschemat för en dylik transformator
med tillhörande mätsystem och likriktare.
Likriktarinstrumenten utmärka sig för sin höga
känslighet och ringa egenförbrukning, sin snabba och precisa
visarinställning och sin likformiga skala. De användas
inom servicetekniken huvudsakligen för följande mätningar:
a) Mätning och kontroll av nätfrekventa
växelspänningar i sådana fall, där egenförbrukningen måste vara
ringa.
b) I förbindelse med en modulerad signalgenerator för
uppmätning av utgångsväxelspänningen eller
utgångseffekten hos mottagare. Härvid seriekopplas instrumentet
med en blockkondensator på 2 à 4 vilken
genomsläpper tonfrekvensen men utestänger likströmmen. Ett
instrument med högt inre motstånd — 1 000 ohm per voit
— är lämpligt för detta ändamål.
c) I förbindelse med en lågspänd växelströmskälla för
mätning av spolar eller kondensatorer. Vid känd
spänning och frekvens kan instrumentet kalibreras i henry
resp. /iF och visar då direkt spolens eller kondensatorns
storlek.
IV. Termoinstrument.
Dessa instrument bestå av ett känsligt vridspolesystern
med ett framför detsamma kopplat termokors (tvenne
korta trådar av olika metall, som äro sammanlagda till
ett kors och hoplödda i mittpunkten). I fig. 6 visas hur
korset är kopplat till instrumentet. Strömmen som skall
mätas flyter genom grenen b—p—d och åstadkommer
Fig. 7. Termoinstrumenten byggas i regel endast som
milliampére-och amperemetrar med mätområden från 2,5 mA till 40 à 50 amp.
De kunna användas för frekvenser upp till 70 miljoner Hertz.
Härovan en termoamperemeter för området 0—5 amp., som lätt
igenkännes på den »kvadratiskamot nollpunkten starkt
hopträngda skalan.
Fig. 8. Varmtrådsinstrument för panelmontage samt principschema.
Typiskt för alla varmtrådsinstrument är att visaren blir stående på
maximalt utslag, när mättråden brännes av.
därvid en uppvärmning av beröringspunkten p. Härigenom
uppstår en termoström i grenen a—p—c, vilken kan mätas
med ett vridspoleinstrument A för likström.
En nackdel med termoinstrumenten är att de endast tåla
obetydlig överbelastning och att det erfordras ett särskilt
element för varje mätområde. Då priset dessutom är
mycket högt, lämpa de sig knappast för servicebruk. Som
högfrekvensinstrument i större signalgeneratorer ha de
bl. a. funnit användning.
V. Varmtrådsinstrument.
Vid dessa instrument passerar strömmen en fin
metalltråd, som genom uppvärmningen undergår en viss
längdförändring och därvid påverkar en visaremekanism. I fig.
8 visas schematiskt mätsystemets uppbyggnad. På den
horisontala varmtråden a är fästad en vertikal tråd b, vilken
hålles spänd av en kokongtråd c med tillhörande fjäder
d. Vid trådens a uppvärmning drages den ned på mitten,
och medelst en trissa / överföres längdutvidgningen till
en vridrörelse. Genom denna dubbla utväxling
åstadkommer varmtrådens relativt obetydliga förlängning ett
jämförelsevis stort utslag hos visaren g.
Eftersom visarutslaget är en funktion av
effektutvecklingen, kunna varmtrådsinstrumenten användas för såväl
likström som växelström. De fungera ända upp på de
frekvenser, som förekomma i kortvågssändare, där de ofta
användas för mätning av antennströmmens storlek.
Alla varmtrådsinstrument äro utrustade med
virvel-strömsdämpning, som åstadkommes genom en tunn alu-
Forts. a sid. 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
