Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Signalgenerator för trimning av mottagare. Enkel och billig i tillverkning. Inbyggda batterier. Kort-, mellan- och långvågsområden. Uttag för lågfrekvens (2 rör), av teknolog Bengt Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
61
kvensen, på mellanvågsområdet mellan ca 0,3—0,6 voit,
på långvåg mellan ca 0,2—0,35 voit, detta vid nytt
anodbatteri och med potentiometern fullt påvriden.
Långvågs-spolens 5 egenfrekvens faller ungefär mitt på
mellanvågsområdet och märks på en absorption därstädes, som
emellertid ej har någon betydelse vid signalgeneratorns
användning. (Genom kortslutning av icke använda spolar
skulle dylika fenomen undvikas.)
Observera att rörens glödtrådar avbrännas, om man
skulle råka göra kontakt mellan anodbatteriets pluspol
och chassiet. Säkrare är därför att lägga anodbatteriets
minus till chassiet i stället för till pius på
glödströmsbatteriet.
Signalgeneratorns användning.
Såsom förut nämnts är den beskrivna apparaten
huvudsakligen avsedd för service. Noggrannast kan man trimma
en mottagare om man kopplar en rörvoltmeter eller ett
likriktarinstrument över högtalartransformatorns primär
eller sekundär och observerar utslaget, men med vana går
det även att trimma efter hörseln. Man måste taga hänsyn
till inverkan av den automatiska volymkontrollen. Är
denna effektiv, framträder knappast något bestämt
ljudstyr-kemaximum; endast en kraftig distortion hörs då trimmern
är sidställd. För att så mycket som möjligt undvika detta
fenomen, bör man vid trimning alltid ställa mottagarens
volymkontroll på maximum och reglera signalgeneratorns
utgångsspänning, så att tonen i högtalaren blir av lagom
styrka, framför allt ej för stark. Man bör således arbeta
med svag signal. Bäst är att bringa den automatiska
volymkontrollen ur funktion, t. ex. genom att kortsluta A.
V. C.-ledningen till en punkt som ger rören lämplig
gallerförspänning, men detta torde i allmänhet vara
överflödigt.
Även vid systematisk felsökning är serviceoscillatorn till
stor hjälp. Sedan man kontrollerat att spänningarna i mot-
Närbild av spolen med avtagen skärmburk. Längst in ses
kortvågs-lindningen samt yaxleyomkopplaren. Närmast spolen
högfrekvensröret.
Fig. 2. Arbetsritning till spolen. Lindningarna 1—2—3 höra till
kortvågsdelen, 4—5—6 till långvågsdelen och 7—8—9 till
mellan-vågsdelen. Lindningen 3 utgöres av en enda slinga runt spolen och
på något avstånd från denna. Nr 5, 6, 8 och 9 äro krysslindade.
Skärmburken har diam. 60 mm, längd 125 mm.
Spole Antal varv Tråddiam. o. isol.
KV
1—stämspole 7,5 0,5 mm blank
2—återk. 6 0,2 emalj. lXsilke
3—koppl. 1 0,5 blank; systoflex
LV
4—koppl. 20 0,2 emalj. lXsilke
5—stämspole 455 0,15 d:o
6—återk. 150 0,15 d:o
MV
7—koppl. 7 0,2 d:o
8—stämspole 132 0,15 d:o
9—återk. 40 0,15 d:o
Högfrekvensdrosseln (nr 9 i fig. 1) är en krysslindad spole om
6 mm bredd, lindad på en kärna med 7 mm diameter. Varvtal
1200, tråddiam. 0,1 mm emalj. IX silke.
Vill man ha även LF-uttaget (se fig. 1) jordat, lägger man nedre
änden av 14 till chassiet samt inkopplar en kondensator på 10 000
pF i serie med 14 (över denna). Den nedre LF-klämman förenas
med chassiet. Kondensatorn 15 stoppar likströmmen, om man går
in på en spänningsförande punkt.
tagaren äro normala, börjar man undersökningen bakifrån
och provar först lågfrekvensdelen. Påtryckes oscillatorns
tonfrekvens över utgångstransformatorns primär, bör det
höras en svag ton i högtalaren. Sedan går man ett steg i
taget och provar såväl från rörens galler som från deras
anoder. Man kan därigenom lätt taga reda på var felet
ligger.
Om man noggrannare vill bestämma graden av
lågfrekvensförstärkning, bör signalgeneratorns lågfrekventa
utgång kalibreras. Detta göres lämpligen med en
rörvoltmeter.
Den beskrivna generatorn kan mycket väl användas för
relativ mätning av känsligheten hos olika mottagare, blott
man tillser att anod- och glödspänningarna ha ungefär
samma värden i de olika fallen, så att man ej t. ex. mäter
den ena mottagaren då anodbatteriet är nytt och den
andra då batteriet är nästan förbrukat. Spänningarna
kunna ju lätt mätas i hylsorna på frontplattan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
