Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
85
blivit förenade med triodhexodens, medan man
undslup-pit bägge rörens speciella nackdelar. Som framgår av
figuren äro elektroderna i EK3 så utformade, att de
elektroner vilka arbeta inom rörets oscillatordel och de vilka
tjänstgöra vid själva blandningen hava helt skilda banor.
Första gallret, som ligger närmast katoden och som kan
kallas oscillatorgallret, har fyra stavar, och mellan dessa
bildas två par, d. v. s. fyra eleiktronknippen. Det ena
paret har sin riktning mot oscillatoranoderna, vilka äro
utformade som ett par vingar, så att praktiskt taget alla
elektroner komma oscillatordelen till godo och knappast
några påverkas av skärmgallerplattornas spänning. Av
denna anledning är oscillatordelens branthet som triod
räknad så stor som 4,5 mA/V, vilket innebär att röret har
lätt att svänga ända ned till mycket korta vågor. Även
den omständigheten att elektronerna blivit samlade i
knippen bidrager till att röret svänger lätt på kortvåg.
Vidare kan man utan tvekan placera oscillatorns avstämda
krets på anodsidan, och detta gör sitt till för
frekvensstabiliteten på kortvåg. Likaså blir övertonsbildningen
mindre.
Om vi sedan följa det andra paret elektronknippen,
vilket tjänstgör för själva blandningen, passera dessa ut
genom ett par springor, bildade av det till tvenne
vinkel-formade plåtar utformade tredje gallret eller, om man
så vill, första skärmgallret. På sin väg utåt blir
elektronströmmen i dessa båda senare strålar modulerad med
oscillatorfrekvensen, då den passerar genom
oscillatorgallrets maskor. Man förstår nu, varför röret kallas
fyr-stråleoktod.
Nästa elektrod i röret är styrgallret, och genom
tillvaron av ett par stavar framför öppningarna i galler 3
bliva de modulerade elektronstrålarna vardera
uppdelade i två delar, som avböjas så, att elektronerna vid ett
ev. försök att gå tillbaka hamna på första skärmen och
icke ställa till någon oreda i oscillatordelen.
Elektrodsystemen hos tre av de nya Philips-rören. Från vänster
till höger ses stråloktoden EK3, duodiod-pentoden EBF2 samt
lågfrekvensröret och avstämningsindikatorn EFMl.
Därefter följer andra skärmgallret, som verkar på
vanligt sätt och giver elektronerna ett visst hastighetstillskott
på deras väg utåt mot anoden. Även detta galler har en
speciell utformning, så att de elektroner, som befinna sig
längst bort ifrån öppningen i galler 3, få den bästa
hjälpen. Sedan följa utåt fånggallret och anoden som i ett
vanligt rör av pentodtyp.
Det är ej nog med att rörets oscillatorfrekvens är
relativt oberoende av regleringsspänningen I likspänningen
på galler 4), utan även svankningar i de övriga
elektrodernas spänningar hava föga inverkan, och man kan
därför t. ex. mata skärmgallren och oscillatoranoden med
sämre filtrerad spänning än vid tidigare oktoder. Därför
uppträder icke heller så lätt s. k. motorboating på
kortvåg, i den händelse man försöker spara på
filterkonden-satorerna.
Röret EK3 har en transponeringsbranthet på 650 mA/V,,
vilket är anmärkningsvärt i jämförelse med tidigare
värden på omkring 500 hos oktoderna och heptoderna, då
inre motståndet nu ligger över 2 megohm.
Induktions-effekten, som på de lägsta vågorna innebär en minskning
av förstärkningen, är upphävd genom en liten i röret
inbyggd kondensator i serie med ett motstånd, liggande
mellan galler 1 och galler 4.1 Vid inställning på 300 (uA
gallerström genom en gallerläcka på 50 000 ohm vid
oscillatorn är induktionseffekten fullständigt kompenserad, och
om återkopplingen göres så fast, att detta inträffar i
nedre änden av kortvågsbandet, erhålles här en
förstärkning av samma storlek som på högre vågor. Den höga
ingångsimpedansen bidrager även att göra EK3 till ett
1 Se närmare härom i beskrivningen av EK2, Populär Radio nr
7—8, 1937. Seriemotståndet vid EK3 är en ytterligare förbättring-
Fig. 1. Elektrodsystemets uppbyggnad hos den nya stråloktoden EK3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
