Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ... - Glidande skärmgallerspänning vid hf-rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Fig. 2. Exempel på kopplingen vid stråloktoden EK3.
ypperligt blandarrör för kortvåg. Röret har även goda
korsmodulationsegenskaper.
H ögfrekvenspentoden EF9 med
glidande skärmgallerspänning.
Detta nya rör är avsett att användas som ersättning
för den äldre regleringspentoden EF5. EF9 har ungefär
samma korsmodulationsegenskaper som det äldre röret
men trots detta både större branthet och mindre
anodström.
Vid EF9 matas icke skärmgallret från en
spänningsdelare, vilket tidigare varit vanligt vid reglerade
hög-frekvenspentoder, utan via ett seriemotstånd, som vid
exempelvis 250 V anodspänning bör hava värdet 90 000
ohm. När den negativa gallerspänningen från automatiska
kontrollen ökar, sjunker rörets skärmgallerström och
samtidigt även spänningsfallet över seriemotståndet.
Skärm-gallerspänningen ökar alltså vid nedregleringen.
Som bekant giver större skärmgallerspänning vid en
högfrekvenspentod större gallerutrymme hos
anodström-gallerspänningskurvan. Till varje skärmgallerspänning
hör en bestämd kurva, och ju större
skärmgallerspän-ningen är, desto mindre lutar den logaritmiska
Ia/Vg-kurvan. En mindre lutande kurva giver emellertid en
bättre korsmodulationsfaktor, vilken alltså här blir
gynnsammare mot högre spänning. Resultatet av den glidande
skärmgallerspänningen blir även, att man i utgångsläget
kan uppnå stor branthet, utan att anodströmmen behöver
göras så stor. EF9 har alltså brantheten 2,2 mA/V vid
6 mA anodström, medan det äldre EF5 hade 1,7 mA/V
vid 8 mA. Denna omständighet giver även något mindre
brus vid det nya röret. Inre motståndet har det för
europeiska högfrekvenspentoder vanliga höga värdet.
Det brusfria högfrekvensröret EF8.
Detta nya rör kännetecknas framför allt av att rörbruset
POPULÄR RADIO 86
blivit avsevärt nedsatt, vilket har sin största betydelse för
mottagningsmöjligheterna på kortvåg. Som bekant är det
just bruset och då i första hand första rörets brus, som
begränsar en mottagares känslighet på kortvåg. På långa
och medellånga vågor är kretsimpedansen vanligen så
hög, att det ekvivalenta brusmotståndet och därmed även
bruset från respektive kretsar blir så stort, att rörets brus
ioke har så stor betydelse. Insättning av röret EF8 som
högfrekvensförstärkare har sålunda ingen nämnvärd
fördel på dessa högre våglängder. På kortvåg däremot är
bruset från kretsarna vid vanliga rör litet i förhållande
till det brus, som kommer från själva högfrekvensröret.
Vid röret EF8 är emellertid bruset så mycket nedsatt, att
det ligger ett bra stycke under det brus, som en ganska
dålig och därmed även brusfattig krets åstadkommer.
I ett rör av skärmgallertyp är bruset bland annat
beroende av förhållandet mellan skärmgallerströmmen och
totala katodströmmen. Även är det gynnsamt för bruset,
om brantheten dividerad med roten ur katodströmmen
kan väljas stor vid rörets konstruktion. Detta har även
beaktats vid röret EF8. För att kunna hålla nere
skärmgallerströmmen, har man i röret inlagt ett extra galler
mellan styrgaller och skärmgaller. Detta nya galler har
katodpotential, så att elektronerna tvingas att bilda
knippen mellan gallertrådarna. Skärmgallrets trådar ligga
rakt bakom detta extra gallers trådar, och därigenom
hindras elektronerna i viss mån att nå skärmgallret, som
dock har kvar sin skärmande verkan. Röret är liksom
EF9 utfört för glidande skärmgallerspänning och har
därför mycket goda korsmodulationsegenskaper. Till följd
av rörets goda brusegenskaper har det icke varit möjligt
att hålla förstärkningsegenskaperna så goda som vid EF9,
och brantheten är sålunda 1,8 mA/V eller ungefär
densamma som hos EF5. Inre motståndet är något lägre än
vad fallet brukar vara vid europeiska
högfrekvenspentoder, men detta spelar mindre roll, då röret ju endast är
avsett att användas som högfrekvensförstärkare i försteg,
där kretsarnas godhet ju är relativt liten, och ej i
mellanfrekvenssteg. I en modern superheterodyn har ju
dessutom förkretsarnas selektivitet icke avgörande betydelse.
k 1 2 3 4 a
Fig. 3. Schematisk bild av elektrodernas anordning i den brusfria
högjrekvenshexoden EF8. Man ser katoden k, gallren 1, 2, 3 och
4 samt anoden a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
