Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ... - EIA:s »Excellent», med särskilda skalor för kortvågsrundradio-banden (elektr. bandspridning) - Elektrisk bandspridning på kortvåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
89
ELEKTRISK
BANDSPRIDNING
på kortvåg
Beskrivning av EIA:s "Excellent", den enda
svenska mottagaren med särskilda skalor
för kortvågs-rundradiobanden*
Av civiling. Håkan Kjörling.
y
nder det sistlidna året har en alltjämt växande
skara av radiolyssnare kommit till insikt om
de möjligheter kortvågsmottagningen erbjuder
i fråga om ett omväxlande och rikhaltigt
underhållningsprogram. Detta ökade intresse för kortvågen står i
samband med att kortvågssändarnas effekt ökats, att deras
lägen på våglängdsskalan stabiliserats samt att
sändningstiderna blivit förlängda och bestämda.
Samtidigt som kortvågens betydelse blivit större, ha
även kraven på mottagarnas kortvågsegenskaper ökats.
Som varje kortvågslyssnare känner till omfatta de
internationella kortvågs-rundradiobanden på en ordinär
all-vågssuper endast en mycket liten del av totala
frekvensområdet. Fig. 1 visar ett typiskt exempel på hur
kortvågsbanden markeras på stationsskalan. Denna skala täcker
ett frekvensområde från ca 5 600 kc/s till 22 000 kc/s,
av vilket mindre än 5 % upptages av de sex
internationella rundradiobanden vid 49, 31, 25, 19, 16 och 13
meter. Då ett 25-tal stationer trängas inom vart och ett
av dessa smala band, förstår man lätt att en otränad
lyssnare har ytterligt svårt att ställa in en önskad station,
samtidigt som identifieringen av stationerna kräver stor
vana. För att underlätta manövreringen av apparaten vid
kortvågsmottagning, är det sålunda önskvärt att sprida
ut vart och ett av dessa band till ungefär samma bredd
som mellanvågsbandet. Många av 1938 års mottagare ha
därför försetts med anordningar för bandspridning,
antingen mekaniska eller elektriska.
Fig. 1. Kortvågs-rundradiobandens läge på skalan hos en vanlig
allvågsmottagare. Varje band är ca 280 kc/s brett.
* Föredrag i Stockholms Radioklubb den 15 februari 1938.
Anordningar för elektrisk bandspridning.
Amerikanska konstruktörer använda vanligtvis följande
anordningar. Vid speciella kortvågsmottagare nyttjas
företrädesvis fyra olika kopplingar, vilka visas i fig. 2. Dessa
äro sinsemellan likvärdiga ur mottagningssynpunkt. A
visar metoden med parallellkondensator, där Cj är
avstämningskondensator^ vanligtvis med en maximal
kapacitet på omkring 25 pF. C2 är en s. k.
positionskonden-sator eller bandväljarkondensator, med vars hjälp
kretsens minimikapacitet kan varieras, så att samma
spridning erhålles på de olika kortvågsbanden. Härvid
användes en särskild spole för varje band. C» kan ersättas med
i spolarna inbyggda fasta kondensatorer, som injusteras
en gång för alla. C2 bör i den visade kopplingen ha en
maximal kapacitet på minst 100 pF.
Seriekondensator- och uttagsmetoden visas vid B resp.
C, där Cj och C2 äro avstämnings- respektive
positions-kondensatorer.
Vid D har en dubbelkondensator kommit till
användning, där ena halvan användes för området mellan 19
Fig. 2. Olika anordningar jör elektrisk bandspridning i
kortvågsapparater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
