- Project Runeberg -  Populär Radio / 1938 /
100

(1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ... - Fel på likriktarrör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 POPULÄR RADIO

RADIOREPARATORERNAS SIDA

Fel på likriktarrör

Av Walter R. Jones

(Hygrade Sylvania Corporation)

id utbyte av ett sönderbränt likriktarrör i en
allströmsmottagare händer det ofta, att det nya
röret »brinner upp» omedelbart som det
insät-tes. Det måste då tydligen vara något annat fel i
mottagaren. En undersökning visar att elektrolytkondensatorn
efter likriktarröret är felaktig, så att likriktaren blir
kortsluten, och under sådana förhållanden kan det nyinsatta
likriktarröret ej uthärda belastningen. Det kan emellertid
hända, att den felaktiga elektrolytkondensatorn ej
reagerar omedelbart, då det nya röret insättes, utan först sedan
mottagaren varit i drift någon stund, d. v. s. kondensatorn
har återtagit sin normala funktion sedan den föregående
kortslutningen, men tyvärr blott tillfälligt, och rätt vad
det är blir det ånyo kortslutning i densamma, och
likriktarröret fördärvas.

Det är därför nödvändigt att omsorgsfullt prova
elek-trolytkondensatorerna i filtret, innaji ett nytt likriktarrör
insättes i mottagaren. Naturligtvis kan kortslutningen
också ligga på något annat håll, vilket ju visar sig då man
kopplar ur »elektrolyterna».

Det ovan omtalade felet uppträder vanligen vid
lik-riktarrören 25Z5 och 25Z6G, och felet i själva rören
består däri, att katodanslutningen brunnit upp, nämligen
den klena metallstrimla, som förenar katodens
metallhylsa med den tråd, som genom glaset leder ut till
katod-benet på rörsockeln. Denna strimla brinner av, så snart
en ström avsevärt större än 1/2 ampere genomflyter den
under något större tidsmoment. Denna anslutningsstrimla
kan ej givas större ledningsarea än den har, ty i så fall
skulle den leda bort så mycket värme från katoden, att
den sistnämnda ej skulle uppnå erforderlig temperatur.

Sönderbränning av dessa strimlor i röret kan emellertid
förhindras genom inkoppling av ett motstånd på 50 fi i
serie med vardera anoden, utanför röret, eller ett
motstånd på 25 fi i serie med båda anoderna. Dessa
motstånd begränsa i regel kortslutningsströmmen så pass
mycket vid fel i elektrolytkondensatorn, att likriktarröret

håller. Sådana skyddsmotstånd användas därför i en del
kommersiella allströmsmottagare.

Nya mottagare, som legat i lager en längre tid efter
tillverkningen, eller mottagare som ej varit i bruk på flera
månader kunna bli utsatta för liknande fel, om de första
gången inkopplas utan vidare till nätet. Överströmmen
genom första elektrolytkondensatorn, alltså strömstöten
vid inkopplingen, kan bli så stark, att den flerfaldigt
överskrider den halva ampere, som likriktarröret enligt
vad ovan sagts tål. Detta beror på att »formeringen» av
elektrolytkondensatorns positiva elektrod gått bort under
den långa vilan, så att strömmen rusar rakt igenom
kondensatorn.

Vid likriktarrör av typen 80 eller liknande är det
glödtråden som brinner av vid fel av ovan berört slag. Efter
sönderbränningen finner man en V-formad del av
glödtråden liggande lös inuti röret.

För att undvika sönderbränning av röret kan man
under de första minuterna, då mottagaren på nytt tages i
bruk, ersätta 80:an med ett kraftigare rör, t. ex. 5Z3, till
dess kondensatorn har hunnit bliva formerad på nytt.
Sedan kan detta rör utbytas mot det normala. Ett annat
sätt, som kan anlitas om man har en autotransformator
med olika uttag till sitt förfogande, är att i början mata
mottagaren med en spänning av endast 60 voit (om den
är avsedd för 110 eller 120 voit), således med ungefär
halva spänningen, och sedan successivt höja spänningen
till den normala under en tidrymd av ca 15 minuter.
Elektrolytkondensatorn blir då formerad utan att draga
någon för likriktarröret skadlig ström.

Den serviceman som gör till regel att inspektera första
filterkondensatorn i mottagaren, så snart det är fel på
likriktarröret, får för det första sälja en
elektrolytkon-densator, och för det andra spar han de rör som han
skulle ha satt in i mottagaren innan felet upptäcktes.
Dessutom slipper han att gå en gång extra till kunden, i fall
likriktarröret hade gått sönder sedan apparaten levererats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 23:51:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/popradio/1938/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free