Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
133’
Fig. 7. Signalgenerator med induktiv utgång. Kopplingsspolen K,
som är elektrostatiskt skärmad, kopplas till konstantennens
induktans, vid rammottagare till ramantennen.
Utgångskretsen med dämpsatsen står ej i direkt
förbindelse med högfrekvensgeneratorn som i föregående fall,
utan ett högfrekvensförstärkarrör III är inskjutet emellan.
Detta rör — ofta av skärmgallertyp — tjänstgör som
buffert, så att frekvensen hos högfrekvensgeneratorn blir
oberoende av belastningen på utkretsen och likaså oberoende
av dämpsatsens inställning. Dämpsatsen är av kapacitiv
typ med s. k. pistong-kondensator (Ci). Den kan
emellertid lika väl här som i föregående fall vara av
motståndstyp. Motståndet Rt justeras, så att en viss normalspänning
erhålles över detsamma. Kondensatorn Ci medgiver ett
mycket stort regleringsområde. Flera sådana områden
kunna erhållas genom att C2 gives olika, fasta värden.
Lågfrekvensgeneratorn modulerar ej på
högfrekvensgeneratorn utan i stället på förstärkarröret, detta för
undvikande av frekvensmodulering. Röret IV är ett
lågfrekvensförstärkarrör, som förstärker den av
lågfrekvensgeneratorn alstrade växelspänningen, som måste ha ett större
värde än vid modulering på själva högfrekvensgeneratorn.
C. SIGNAL-EMK.-S INFÖRANDE I KONST ANTENNEN.
1. Dämpsats med resisliv utgång.
Signalspänningen införes enklast i konstantennen över
en liten del r2 av dennas serieresistans. (Se fig. 4.) En
konstantenn av konventionell typ har r=25 ohm. Om detta
värde skall kunna hållas konstant, måste r2 vara
oberoende av dämpsatsens inställning. Fig. 4 visar anordningen
i princip, varvid r2 är motståndet inåt dämpsatsen från
konstantennen sett. Dämpsatsen kan exempelvis vara
utförd enligt fig. 2.
I fig. 4 visas även ett sätt att mäta dämpsatsens
inspänning, nämligen med termoomformare och galvanometer.
R är ett förkopplingsmotstånd. Denna anordning är med
lämplig termoomformare användbar upp till 30 Mc/s.
I figurerna ha olika alternativ för mätning av
strömmar och spänningar visats, detta utan att respektive
anordningar hänföra sig särskilt till just de kopplingar, där
de inritats. För exempelvis spänningsmätning har man att
välja mellan termoomformare, rörvoltmetrar,
elektrostatiska instrument etc., och en hel del faktorer bliva då
från fall till fall avgörande för valet av mätanordning.
Beträffande dessa frågor hänvisas till den elektriska
mättekniken.
2. Dämpsats med kapacitiv utgång.
En dämpsats med kapacitiv utgång, fig. 5, har i regel
en stor kondensator, C2, över utklämmorna, matad över
en mindre seriekondensator, exempelvis den anordning,
som visas i fig. 3. Om här Ct är betydligt mindre än C2,
blir den resulterande seriekapaciteten i konstantennen,
som enligt ovan skall uppgå till värdet 200 pF:
Co • C’.
C2 + C3
200 pF
(1)
varur värdet på Cs kan beräknas, om C2 är känd.
Ovanstående gäller under förutsättning att man även bortser
från befintliga läckkapaciteter. Visar rörvoltmetern i fig.
3 en spänning E, blir den i konstantennen införda emk Et
På grund av läckkapaciteter får C2 ett konstant tillägg,
vilket kan uppmätas. Anordningen kalibreras genom
kapacitetsmätning eller genom jämförelse med andra,
noggrant kalibrerade mätsändare.
3. Dämpsats med induktiv utgång.
Till dämpsatsen är i detta fall ansluten en
elektrostatiskt skärmad kopplingsspole, med vilken koppling
erhålles direkt till konstantennens induktans, som är loka-
Fig. 8. Koppling med två mätsändare. Den övre genererar den
önskade signalen, den undre den »störande> signalen. Den senare
generatorn måste vara av mer fullkomnad konstruktion, t. ex. av
den i fig. 6 visade typen.
Fig. 9. Signalgenerator av enklare typ, general Radio 484—A.
Denna signalgenerator kan användas för alstring av den önskade
signalen i fig. 8, d. v. s. såsom mätsändare II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
