Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ... - Bärfrekvenstelefoni på ledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
POPULÄR RADIO
BÄRFREKVENSTELEFONI
VA LEDNINGAR del i
Av Civilingeniör Sigurd Kruse.
(Telefonaktiebolaget L. M Ericsson, Stockholm)
|^j»ärfrekvenstelefoni är den allmänna benämningen
på telefonering med hjälp av en modulerad bärvåg
eller bärfrekvens. Överföringen av den modulerade vågen
från sändaren till mottagaren kan antingen ske medelst
fri strålning, d. v. s. radiotelefoni eller med hjälp av
ledningstrådar, vad engelsmännen kalla »wired wireless»
(»trådradio»). Den senare bildar sedan ca 20 år tillbaka
en viktig del av interurbantelefontekniken.
I. Ledningsutnyttningens problem. Duplexkoppling.
Inom interurbantekniken har man alltid sökt efter medel
att på ett givet antal ledningstrådar samtidigt överföra så
många samtal som möjligt för att på så sätt minska
kostnaderna för varje enskilt samtal. En gammal metod, som
alltjämt spelar en viktig roll, är duplexkopplingen, fig. 1.
De .fyra stamtransformatorerna Ts ha på ledningssidan
väl balanserade mittuttag, till vilka
duplextransformato-rernas Td sekundärsidor äro anslutna. Figuren visar, hur
duplexledningen talström delar sig i två lika delar,
som flyta åt motsatta håll genom halvorna av
stamtransformatorernas sekundärlindningar och således ej inducera
någon spänning i deras primärlindningar. Omvänt störa
ej samtalen i stamledningarna duplexförbindelser Genom
duplexkopplingen erhåller man på fyra trådar tre
samtidiga samtalsmöjligheter. Man kan ytterligare öka led-
ningsutnyttningen genom att samtidigt med telefoneringen
telegrafera på duplexgruppen enligt fig. 1.
Telegrafströmmen tillföres och uttages vid mittpunkterna på
duplex-transformatorernas ledningssidor och överföres alltså
parallellt på alla fyra trådarna. Som återledning användes
antingen jorden (fig. 1) eller en annan duplexgrupp.
Mera sällan telefonerar man med användande av en
duplexgrupp som ledning och en annan som återledning.
II. Bärfrekvensteknikens grunder.
Detta var interurbanteknikens ståndpunkt i fråga om
ledningsutnyttning fram till ungefär år 1920. Man hade
då överallt praktiskt taget endast luftledningar, d. v. s.
de välkända oisolerade telefonledningarna, uppburna av
stolpar. Vid denna tidpunkt var radiotelefonin utvecklad
till ett praktiskt användbart kommunikationsmedel. Den
tanken låg då nära till hands att tillämpa dess principer
på ledningstelefonin och överföra modulerade
högfrekvens-strömmar över telefonledningar.1 På en och samma
ledning skulle man alltså kunna överföra flera samtal på
olika våglängder och skilja dem åt genom avstämda
mottagare. Vid närmare skärskådande av problemet fann man,
att man ej fick använda för höga frekvenser. Man ville
1 Tanken är i själva verket äldre. Redan på 1890-talet gjordes
experiment med bärfrekvenstelefoni på ledningar.
Fig. 1. Duplexkoppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
