Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
POPULÄR RADIO
Fig. 3. Demoduleringens princip,
a. Vad som tillföres demodulatorn.
b. Vad som erhålles från demodulatorn.
modulering») framgår av fig. 3b. Återigen erhållas två
spektra, ett mellan 300 oeh 2 700 p/s och ett mellan 20 300
och 22 700 p/s. Det förra är identiskt med det
ursprungliga talspektret såväl med avseende på form som
frekvensläge och utgör därför elektriskt sett det överförda
meddelandet. Det senare spektret är en störning, som filtreras
bort efter demodulatorn. Om demodulatorn är balanserad
finns bärfrekvensen ej med i utgångsspänningen.
Då man kommit fram till denna uppfattning av
modulerings- och demoduleringsprocesserna var det naturligt,
att man beslöt sig för ett bärfrekvenssystem, i vilket
endast ett sidoband överföres på ledningen, medan det andra
sidobandet och bärfrekvensen undertryckas. Man
nedbringar härigenom det erforderliga frekvensutrymmet för
en kanal till mindre än hälften av vad som krävs, om
båda sidobanden utsändas. Bärfrekvensen undertryckes
huvudsakligen i modulatorn, men det icke önskade
sidobandet måste silas bort på annat sätt. Om endast det övre
sidobandet 10 300—12 700 p/s skall överföras, måste
sil-ningsanordningen vara så beskaffad, att medan detta
frekvensband helt släppes igenom skall redan frekvensen
9 700 p/s utestängas från ledningen. Förhållandet mellan
silanordningens utgångs- och ingångsspänning skall
därför ha det frekvensförlopp, som visas i fig. 4. Medan
förhållandet är konstant inom området 10 300—12 700 p/s,
faller det mellan 10 300 och 9 700 ps, alltså på
600 p/s, till praktiskt taget noll. Vid den övre
gränsen 12 700 p/s äger en motsvarande ändring rum.
Ingen resonanskrets har denna egenskap. Det var först
i och med upptäckten av det elektriska filtret och metoder-
na för dess beräkning, som man kunde lösa dessa svåra
silningsproblem. Filtret bildar därför en av hörnstenarna
för bärfrekvenstekniken. Man skiljer mellan fyra slag av
filter, nämligen lågpassfilter, som släppa igenom låga
men spärra för höga frekvenser, högpassfilter, som spärra
för låga frekvenser och släppa igenom höga,
bandpassfilter, som släppa igenom ett visst frekvensband och spärra
utanför detta, samt slutligen bandspärr filter, som spärra
för ett visst frekvensband och släppa igenom utanför detta.
De frekvenser, vid vilka filtren mer eller mindre hastigt
övergå från att släppa igenom till att spärra, kallas
gränsfrekvenser. I fig. 4 t. ex. kunna 10 000 p/s och
13 000 p/s anses vara filtrets gränsfrekvenser.
Slutligen hade man att avgöra, om man skulle använda
samma frekvensband för avgående och ankommande tal,
såsom fallet är vid den vanliga telefoneringen, eller om
Fig. 4. Erforderlig selektivitet för utsilning av ett sidoband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
